En galen knivman jagar dig nerför gatan. Han kommer närmre samtidigt som det känns som att du blir allt långsammare. Plötsligt inser du att allt bara är en mardröm. Du slår ut med händerna och lyfter från marken och vips så är du i säkerhet igen.
Detta fenomen, att kunna uppleva och i vissa fall kontrollera sina drömmar, kallas klardrömmar, eller lucida drömmar, vilket innebär att hjärnan har en kort vakenhet samtidigt som REM-sömn pågår.
– Lucida drömmar sägs vara en effekt av att hjärnan är ganska vaken när man drömmer. Det handlar förmodligen om ett oscillerande mellan dröm och verklighet där man vaknar när man drömmer, men väljer att omedelbart återgå till drömmen, säger Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi och sömnforskare på Karolinska institutet.
Adrian Parker, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, utvecklar resonemanget:
– En klardröm innebär att man är vaken i ett drömtillstånd med insikten att man befinner sig i just en drömvärld, och att man sedan fortsätter att drömma med insikten i behåll.
Adrian Parker har arbetat med klardrömmar i många år och håller just nu på att sammanställa en grupp av klardrömmande personer för att undersöka fenomenet ytterligare. Enligt honom förekommer klardrömmar hos 60-85 procent av alla människor, men upplevelsen kan variera från några sekunders känsla till en resa genom det undermedvetna. Dock verkar de vara vanligare bland yngre människor. Varför vet man fortfarande inte, men Adrian Parker vågar sig på en chansning.
– Yngre människor kan förstås vara mer öppna i synen, men det beror förmodligen mer på att lucida drömmar bara har blivit känt som fenomen under senare år och att äldre människor inte har uppmärksammat dem på samma sätt.
1980-talet bevisades fenomenet vetenskapligt
Iakttagelser av fenomenet lucida drömmar har funnits under lång tid. Redan under antiken skrev filosofen Aristoteles i sin avhandling Om drömmar: ”under min dröm blev jag plötsligt medveten om att det här som jag nu upplever, bara är en dröm”. Begreppet klardröm introducerades dock inte förrän 1913 och först i början av 1980-talet lyckades en amerikansk forskare lägga fram vetenskapliga bevis för att fenomenet existerar.
– Då visade två forskare, helt oberoende av varandra, att klardrömmare kan signalera till forskare genom kodade ögonrörelse eller fingerrörelser att de befinner sig i en klardröm, säger Adrian Parker.
Experimenten har därefter upprepats otaliga gånger och i dag vet man att klardrömmar uppstår när de delar av hjärnan som ansvarar för intellekt och kritiskt tänkande re-aktiveras efter att ha varit relativt inaktiva under sömn- och drömperioden. Det gör det möjligt för den sovande att ifrågasätta vad som egentligen är verkligt och således komma till slutsatsen att hen befinner sig i en dröm. Har man tur går det som sagt även att styra drömmarna.
Intresset för klardrömmar har ökat på senare tid, inte minst i samband med filmen Inception som kom för några år sedan. I filmen manipulerar huvudpersonerna inte bara sina egna drömmar utan tar sig även in i andra människors drömvärldar för att plantera tankar i deras undermedvetna.
Intresset har även orsakat en boom inom forskningen. Till exempel har forskare kommit fram till att det går att framkalla klardrömmar genom att stimulera prefontala cortex, den främre delen av hjärnans pannlob, med elektricitet. I en annan studie har har klardrömmarna fått intervjua de personer de möter i drömvärlden.
– Det är överraskande hur vår hjärna kan skapa dessa drömpersoner som agerar och säger saker som inte verkar vara under vår kontroll, utan agerar mer som oberoende skådespelare som simulerar mänskligt beteende, säger Antti Revonsuo, professor i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Övning ger färdighet
Skulle du vara en av dem som inte upplevt en klardröm, misströsta inte! Det går nämligen att öva upp sin förmåga att drömma lucida drömmar. En grundförutsättning är att bli medveten om sitt drömliv, till exempel genom att föra drömdagbok. Sedan är det bara att öva.
En av de mest framgångsrika metoderna kallas MILD (Mnemonic Induced Lucid Dream), vilken går ut på att man upprepar ett mantra vid sänggående, till exempel ”nästa gång jag drömmer ska jag inse att jag drömmer”, samtidigt som man föreställer sig att man blir medvetande i drömmen. Är metoden framgångsrik ska personen som upprepat mantrat vid sömnögonblicket känna igen sin dröm och då välja att återinträda i den.
Antti Revonsuo manar dock till både tålamod och försiktighet.
– Det kan ta många veckor eller månader av träning innan man ser något resultat, men de som har tränat länge kan uppnå klardrömmar nästan varje natt. Dock är ingen av metoderna hundra procent effektiv och effekterna av träningen kan i bland vara väldigt svåra att förutspå och kontrollera.
Text: Izabella Rosengren, frilansskribent på uppdrag av forskning.se
