Domstolen visar allt fler känslor och tar statens parti

– Jag är speciellt förvånad över de känslor som kommer till uttryck i domarna, säger Laura Ervo, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet som använt en för jurister okonventionell metod för att spåra attitydförändringarna.

Laura Ervo har valt diskursanalys som vetenskaplig metod för studera domar från Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, Europadomstolen, i Strasbourg.Syftet var att nå fram till de betydelser som rättsdogmatiken inte klarar av att hitta.

Det var en känsla som väckte hennes intresse.

– Jag har studerat Europadomstolens rättsfall sedan slutet av 80-talet och märkte för 10-15 år sedan att retoriken och attityderna förändrades utan att någon lade märke till det. Med en diskursanalys har jag nu kunnat bevisa att det faktiskt är på detta sätt.

Analysen har precis publicerats i tidskriften Semiotica med titeln The hidden meanings in the case law of the European Court for Human Rights.

Fyra fall mellan 1997 och 2011
Laura Ervo har nagelfarit fyra prejudikat från domstolen. I den första från 1997 hittar hon skrivningar som lyfter fram den enskildes intressen som ett kärnvärde. Det handlar om anonyma vittnen och motparten i detta fall, en polis och som sådan en representant för staten, har visserligen rättigheter men de rankas lägre.

Den attityden förbytts allt mer i domarna från 2006, 2010 och 2011. I urvalet spårar Laura Ervo allt fler uttryck för att domstolen visar ett växande intresse och förståelse för staten. Alla fallen handlar om män som fört sin sak vidare till Europadomstolen efter att ha blivit dömda för olika brott.

I fallet med en lokal knarklangare som tvingats ta kräkmedel visar ordvalet att domstolen inte tycker att denna olagliga och omänskliga metod gör bevisen obrukbara i rätten. Förfarandet strider också mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter, men Europadomstolens formuleringar visar en stor förståelse för statens intresse att utreda det ursprungliga brottet.

De två andra fallen handlar om grövre brott, ett där polisen använt hot om våld och ett där ett hotat vittnen sluppit uppträda rätten. De dömda har sedan vänt sig till Europadomstolen. I dessa fall lyfter Laura Ervo fram en lång rad formuleringar som visar på en allt hårdare attityd mot dem som vill ha sin sak prövad, medan motparten, staten, visas allt mer förståelse.Men det finns också resonemang som ger en motbild och även dubbeltydiga meningar i domstolen formuleringar.

Laura Ervo konstaterar att Europadomstolen till och med uttrycker känslor, och att det är extremt ovanligt i europeiska domstolar. En diskursanalys inom processrätten är inte helt okontroversiellt, även om intresset växer.

– Jag hoppas det blir en diskussion om det jag visar på, inom forskningen men också att domstolar börjar fundera på vilken retorik de använder. Just nu tycker jag att det bara händer så mycket omedvetet.

Kontaktinformation: Laura  Ervo, laura.ervo@oru.se