Bytt är bytt – en njure kommer aldrig igen
Medicin, teknik och forskning gör det idag möjligt för oss att upplåta våra kroppar, eller delar av dem, till andra människor. Men donationen är inte alltid över för att organet bytt kropp. Det menar forskare från Linköpings universitet, som efterlyser nya synsätt på donationer.
– Det behövs andra sätt att se på det faktum att det går att dela exempelvis organ, sperma eller ägg med varann. Vi föreslår att man ser på verksamheten som ett delande, säger Erik Malmqvist, docent i medicinsk etik vid Linköpings universitet.
Donation eller gåva
Det finns idag två rådande synsätt att betrakta kroppsliga donationer på. I Sverige exempelvis ses donationer som en gåva. Inom det här synsättet betraktas donatorer som osjälviska människor som frivilligt gör något fint för någon annan, utan att få någon personlig vinning ut av det.
Det andra sättet att se på donationer är som en affärsuppgörelse. I många stater i USA är sperma och ägg en handelsvara, likaså upprättas affärsavtal mellan en surrogatmoder och de blivande föräldrarna.
– Men de här synsätten är för snäva och missar viktiga frågor som rör relationer, rättvisa, vad som är socialt accepterat, vad en kropp klarar av och hur maktrelationer mellan länder ser ut, menar Kristin Zeiler och Erik Malmqvist som är redaktörer för den nyutgivna Bodily Exchanges, Bioethics and Border Crossing.
– Att betrakta det som att man kan ”ge” eller ”sälja” exempelvis sperma för tankarna till att två parter är inblandade och så är det sällan. Att se på verksamheten som ett delande fångar bättre upp komplexa sociala relationer och att donationen är ett arrangemang som kopplar parterna till varandra en längre period, säger Erik Malmqvist.
Samhörighet med donatorn
Tidigare forskning visar att den som fått ett organ kan utveckla en känsla av samhörighet med organdonatorn eller dess släktingar, detsamma gäller för surrogatmödrar som knyter an till det blivande barnets föräldrar.
Problemet, som de båda perspektiven har gemensamt, menar Erik Malmquist, är att när väl varan är såld, eller bortgiven, betraktas det ett avslutat kapitel. Bytt är bytt och såld är såld. Vilket alltså inte stämmer överens med verkligheten.
I boken presenterar elva forskare olika etiska frågeställningar relaterade till kroppsligt delande. Bland annat skriver professor Erica Haimes om äggdonatorer i England, Leonardo D de Castro om transplantationer på Filippinerna och Donna McCormack om hur det koloniala arvet går igen i transplantationer. Erik Malmqvist själv väcker frågan om hur etisk klinisk forskning som görs i utvecklingsländer är.
Kontakt: Erik Malmqvist, docent i medicinsk etik, 013-28 23 32 eller 070-0850605, erik.malmqvist@liu.se
Boken: Bodily Exchanges, Bioethics and Border Crossing. Perspectives on Giving, Selling and Sharing Bodies. Utgiven på Routledge förlag
