Att utnyttja hindren optimalt betalar sig i långa loppet
Anpassad farthållning vinner i uthållighetsidrott. Uppförsbackar och motvind krävs en högre insats än utförsbackar och medvind. Därför har idrottsutövare mycket att vinna på att anpassa farten till terräng, vind och den egna fysiken, enligt en avhandling som matematiskt beräknat olika strategier för optimal farthållning på längdskidor och cykel.
En optimal farthållningsstrategi i längdskidåkning och landsvägscykling är en som minimerar variationerna i den fart som uppstår i exempelvis kuperad terräng eller av vind. Där kan varje ”hinder” ses som en möjlighet. Antingen det handlar om backar, vindar, kurvor eller något annat, så skapar dessa en möjlighet att göra skillnad mot sina konkurrenter.
– När det gäller strategier för farthållning så bör varje ”hinder” mötas på ett specifikt sätt. Det går att beräkna rent matematiskt och med bra modeller kan en optimal farthållning tas fram för att förbättra en prestation, säger David Sundström, doktorand i sportteknologi vid Mittuniversitetet.
Studierna i avhandlingen har resulterat i farthållningsstrategier som på ett teoretiskt sätt klargör orsaken till det som tidigare varit hypoteser. Somliga resultat åskådliggör inverkan av faktorer som tidigare inte studerats inom forskning på farthållningsstrategier, exempelvis: kurvor, kolhydrattömning, vindpåverkan med mera.
Potentialen för en förbättrad prestation med optimal farthållningsstrategi har också undersökts. En studie i avhandlingen visar att tidsvinsten under ett specifikt skidlopp var 6,5 procent med en anpassad farthållning jämfört med ett jämnt fördelat arbete.
– Sammanlagt visar resultaten att idrottsutövare gagnas av att anpassa effekten med hänsyn till en varierande terräng, omgivande vind, atletens egen fysiologiska och biomekaniska förmåga, banans längd och hinder, menar David Sundström.
Modellerna som presenteras i avhandlingen går att använda för både generella studier inom farthållningsstrategier och för att optimera en individuell prestation. Dessutom kan påverkan på prestationen av olika yttre förhållanden och utövarens karaktäristik utvärderas teoretiskt, utan kostsamma laboratorier och testutrustning.
– Modellerna kan också kopplas till olika typer av sportelektronik för att ge stöd till idrottsutövare. Tänkbara användningsområden inom en snar framtid är att optimera farthållningen för ett lopp eller en träning för att minimera tiden eller maximera träningseffekten, säger David Sundström.
Här hittar du hela avhandlingen ”Numerical optimization of pacing strategies in locomotive endurance sports”.
Kontakt:
David Sundström, doktorand, 010-142 86 94, e-post: david.sundstrom@miun.se
