Barn med autism och andra liknande tillstånd har ofta svårigheter inom en mängd olika språkliga områden. Nu visar en avhandling i lingvistik från Göteborgs universitet att dessa barn kan utveckla tal, gester, rytm och melodi genom att lyssna till olika språkljud.
Trots att det är väl känt att barn med autism, Aspergers syndrom, atypisk autism och desintegrativ störning, vilket brukar benämnas med samlingsnamnet autismspektrumtillstånd, har svårigheter med talets rytm och melodi samt med gester, är studier inom dessa områden ovanliga.
En anledning att studera språkets ljudstruktur är att utveckling inom detta område sker tidigt under barndomen när vi lär oss särskilja de olika språkljuden och stavelserna i ljudströmmen som möter oss. Ofta är detta en svårighet hos barn med autismspektrumtillstånd, eftersom de kan uppleva en svårighet i att sortera sinnesintryck, lyssna och se och uppleva sin kropp på en och samma gång. Vissa sinnesintryck kan också upplevas särskilt starka.
Barn med autismspektrumtillstånd har ofta en känsla för detaljer och att fokusera på träning av ljud och stavelser kan därmed användas för att uppnå en interaktion samt utveckla andra språkliga områden.
− Vi ville se om en intervention som fokuserade på typiska drag hos barn med autismspektrumtillstånd kunde användas för att utveckla olika språkliga förmågor, som stavelsekonstruktioner, meningsbyggnad, talets melodi och gester, säger avhandlingens författare Pia Nordgren.
Hon har följt två svenska pojkar med autismspektrumtillstånd i tre olika studier. Minimala ordpar där endast ett språkljud skiljer orden åt, till exempel p-b, introducerades gradvis i syfte att öka medvetenheten om språkljudskontraster och ord i egenskap av representationer av föremål. Resultaten visar på en tidsmässig relation mellan språkets ljudstruktur, talets melodi samt gester. Vidare visar hon att varseblivning via hörseln och via synen kan vara betydelsefullt för att språklig utveckling hos barn med autismspektrumtillstånd ska sätta igång. När barnen lyssnar och iakttar kan interaktion via tal och gester utvecklas.
Hypotesen bakom avhandlingen är baserad på teorier om den mänskliga hjärnan. Idén är att de områden i hjärnan som ansvarar för taluppfattning och talproduktion stimuleras i och med lyssnandet och därmed kan leda till utveckling av ljudproduktion generellt, men även mer avancerade stavelsekonstruktioner och användning av nya ord. Detta skulle även kunna ha effekter på talets melodi, gester samt andra språkliga områden.
– Dessutom visade det sig att barnen utvecklades avseende talets melodi, trots att detta egentligen inte var föremål för intervention. Ett barn utvecklade också sin användning av gester, trots att dessa inte heller tränades, säger Pia Nordgren.
Resultaten i avhandlingen ger stöd för att det föreligger en mekanism i hjärnan (t ex spegelneuron) som överbryggar mellan taluppfattning och talproduktion. Den visar också att tal och gester samspelar och att relationen mellan dessa är stark. Vidare kan det vara så att barn med autismspektrumtillstånd får stöd av sin handmotorik vid tal-språkinlärning.
− Ytterligare resultat antyder att barn med autismspektrumtillstånd med kraftigt försenad talutveckling, kan utveckla tal så sent som vid fem års ålder. Metoden kan därför vara till nytta vid interventioner hos dessa barn och kan också ligga till grund för vidare lingvistiska studier inom området, säger Pia Nordgren.
Mer information:
Pia Nordgren, e-post: pia.nordgren@ling.gu.se
Avhandlingens titel: Från språkljud till tal och gester − fallstudier om lingvistisk interaktion hos barn med autismspektrumtillstånd
