Svenska kommuner inför akut grundvattenbrist

Enligt Bo Olofsson, professor vid Mark- och vattenteknik på KTH, har vi fram till idag inte tänkt så mycket på grundvattenbristen i Sverige. Vi har utgått ifrån att vi har tillräckligt med vatten och lever i tron att vi kommit en bit på väg mot en mer effektiv och hållbar vattenförbrukning.

– Vi förbrukar mer och mer vatten i och med att allt fler flyttar permanent till sommarstugor i skärgården och längst kusten. Alla vill till exempel ha duschmöjligheter.

– Grundvattenbristen är inte bara ett stort problem utomlands, kommuner som Österåker, Norrtälje, Vaxholm, Tyresö och Värmdö riskerar alla att få kraftigt underskott på vatten i vissa områden. Grundvattenlagren på Gotland är så små att man redan nu ser att det kommer att bli problem till sommaren och därmed infört bevattningsförbud från första april vilket är väldigt tidigt, säger Bo Olofsson.

Berggrunden kan inte lagra
Grundvattenbristen är inte bara avhängda vår geografiskt förändrade samt växande konsumtion av vatten. Ett dilemma är att berggrunden i Sverige där grundvattnet befinner sig, inte klarar av att lagra några större mängder. Särskilt inte vid den svenska kusten. Mindre än 0,05 procent av berget består av hålrum där vatten kan lagras, och några större jordlager som kan utgöra vattendepåer finns inte.

I stora delar av världen finns problemet att 90 procent av tiden faller ingen nederbörd, och när det väl gör det i form av exempelvis monsunregn klarar marken inte av att suga upp den stora mängden. Nederbörden faller dessutom ofta när vi människor inte behöver den.

– Mycket av vattnet från ovan tas därtill upp av vegetationen. Grundvattenbildningen i Sverige är låg under maj till september. Lägg sedan till att det inte är lätt att bygga ut vattennätet, att ett utökat vattennät skulle föra med sig gigantiska kostnader i bergiga kustområden.

Somrarna blir längre
– Addera också att sommaren blir allt längre på grund av klimatförändringen. Runt nästa sekelskifte kan sommaren vara så mycket som en till en och en halv månad längre än idag. Det ger till exempel möjlighet till två skördar per sommar, säger Bo Olofsson.

Detta blir extra relevant menar Bo Olofsson eftersom vanlig konstbevattningsteknik med spridare är oerhört ineffektiv. I vissa fall kan 70-80 procent av vattnet avdunsta innan det tas upp av grödan.

En lösning är grundvattendammar. Ju längre fram i tiden vi blickar, desto mer betydelsefulla blir dessa vattendepåer.

Att grundvattendammar är verkningsfulla har forskarna vetat ett tag, så det Bo Olofsson och hans forskarkollega tillika doktoranden Imran Ali Jamali bland annat gjort är att utveckla metoder för att bäst lokalisera ställen som passar bra för att anlägga grundvattendammar. Det ökar möjligheterna för depåerna att vara effektiva i kampen mot vattenbristen.

Spara vatten i depåer
– Vår idé är att se till att spara undan vatten till dess att det behövs. Man kan skapa depåer i fickor eller svackor i berget på många olika platser. Vi har studerat vilka faktorer som avgör om det är ett bra eller dåligt ställe att skapa en depå, samt granskat och analyserat hur depåerna ska dimensioneras, utomlands så väl som i Sverige. Vi har också tittat på behoven, det vill säga hur mycket man kan vinna på att ha sådana här grundvattendammar på olika platser, berättar Bo Olofsson.

Åter till problematiken då det är viktigt att veta vilka utmaningar mänskligheten står inför. När vi inte duschar oss till vattenbrist i sommarstugan så tär vi rejält på jordens resurser genom det vi äter och de kläder och andra saker vi konsumerar.

Vi använder 300 liter varje dygn
Svensken använder nämligen i snitt 300 liter vatten per dygn, men räknar vi med vattnet som går åt för att producera maten vi äter och prylarna vi köper handlar det om 20 gånger så mycket. Då är vi uppe i 6 000 liter varav hälften av vattenförbrukning härrör från importerade varor.

Enligt Björn Oliviusson, vattenstrateg och industridoktorand på KTH, ligger vi svenskar uselt till då vi inte odlar ens hälften av den mat som vi konsumerar.

I dagarna disputerar Imran Ali Jamali med avhandlingen Subsurface dams in water resource management – methods for assessment and location som belyser just grundvattendammar, samt hur dessa kan anläggas på ett bra sätt. Disputationen ligger rätt i tiden då Internationella vattendagen eller Världsvattendagen, en temadag instiftad av FN, infaller den 22 mars. Handledare är Bo Olofsson.

För mer information: Bo Olofsson på 070 – 361 76 52, boolof@kth.se eller Imran Ali Jamali på 08 – 790 69 36, iali@kth.se.