För de personer som lider av djup depression med melankoliska eller psykotiska inslag, finns hopp om ett friskare liv. Detta trots mångårig sjukdom med ett eller flera, ibland allvarliga, självmordsförsök. Det visar ett avhandlingsarbete som lagts fram vid Lunds universitet.
I studierna har forskarna gjort uppföljningsintervjuer med 75 personer 37-56 år efter att de insjuknat i djup depression med melankoliska eller psykotiska drag. 29 av dessa hade försökt ta sitt liv vid ett eller flera tillfällen och samtliga hade varit inlagda på psykiatrisk klinik i Skåne mellan åren 1956-1969.
– Det mest oväntade i våra studier är att elva av de personer vi intervjuade – som lidit av ett kroniskt förlopp med upprepade depressionsepisoder under flera decennier och i en del fall gjort självmordsförsök – senare blivit friska och därefter fortsatt vara friska i många år utan att behöva ta antidepressiv behandling. Det visar att det går att bli frisk efter så många år med svåra depressionsepisoder och självmordsförsök, säger Lisa Crona, forskare och ST-läkare i allmänmedicin.
Riktigt lång studie gav ny kunskap
Det har gjorts liknande långtidsstudier tidigare om djupa depressioner, men förmodligen inte så här många år efter att personerna fått sin diagnos.
– Vad som händer i det riktigt långa förloppet av en djup depression är mindre känt, och hade vi valt att göra en kortare uppföljningsstudie så hade vi missat det faktum att det går att bli frisk efter så många år.
Forskarna såg vidare att självmordsförsök görs tidigt i depressionsförloppet och att det var möjligt att fortsätta vara deprimerad många år utan att göra fler självmordsförsök, både med behandling och utan behandling. Det visar, enligt Lisa Crona, att man inte behöver bli av med sin depression för att sluta göra självmordsförsök. Det verkar också som att andra faktorer är viktiga i sammanhanget.
Viktigt att fatta eget beslut
– Det är naturligtvis viktigt att få rätt, professionell vård och behandling. Men våra studier visar också att det är av stort värde att ha någon person i närheten som är viktig för den som vill komma över ett självmordsbeteende. Det behöver inte nödvändigtvis vara en läkare, det kan exempelvis vara en granne. Bara det finns någon där.
Dessutom verkar faktorer av existentiell karaktär vara värdefulla i det långa perspektivet.
– Att fatta ett eget beslut, ett personligt beslut att fortsätta leva, vilket inte alltid är så lätt. Det är en process som kan ta många år och vara fylld med bakslag. Men de personer i våra studier som lyckades med det, kunde återta kontrollen över sina liv och ta hand om sig själva. Det tycker jag inger hopp för dessa svårt sjuka personer, säger Lisa Crona.
Lisa Cronas studiematerial bygger på 1206 personer som mellan åren 1956-1969 var inlagda på en psykiatrisk klinik i Skåne för djup depression med melankoliska eller psykotiska drag. 471 personer var födda på 1920-talet och framåt och 169 personer var i livet och kunde spåras när denna, den tredje uppföljningsstudien startade år 2006. 150 av dem var friska nog att delta i studien, varav 75 tackade ja.
En välkänd svensk studie, Lundbystudien, visar att risken för att drabbas av en depression är 30,7 procent för kvinnor och 22,5 procent för män. De djupa depressionerna med melankoliska eller psykotiska drag är mindre vanliga, cirka 5 procent. Men de är samtidigt mer invalidiserande och medför en större självmordsrisk.
Text: Olle Dahlbäck
Avhandling: The very long-term course of severe depression, with focus on suicidality
Artikeln publicerades först (23 mars 2016) i Aktuellt om vetenskap & hälsa. Aktuellt om vetenskap & hälsa informerar populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa från Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne.
