Trä viktigt material för framtidens bostäder
En ny undersökning visar att bostadssituationen är en av de frågor som oroar dagens ungdomar. Forskningen inom området byggteknik vid universitetet handlar till stor del om just detta – hur bygger man ändamålsenligt, långsiktigt och klimatsmart i stadsmiljö?
– Det sker en extrem urbanisering i Sverige, vilket gör frågan hur man bygger ändamålsenliga bostäder viktig. Ett intressant alternativ är att förtäta städerna genom att bygga på höjden och att samtidigt göra långsiktiga och klimatsmarta val. Då är trä ett bra material – det är förnyelsebart, lätt, väl lämpat för prefabricering och tillgången är god.
Trä – en viktig naturresurs
Så beskriver Johan Vessby, prefekt på institutionen för byggteknik, de framtida utmaningarna för byggbranschen. Med sina 40-talet forskare inom trä- och byggområdet går Linnéuniversitetet i bräschen för att en av Sveriges viktigaste naturresurser, trä, ska vara ett naturligt och väldokumenterat material i byggandet. Forskningen omfattar både teoretiska modeller och mätningar i verkliga konstruktioner.
– I ett projekt i samverkan med SP, ”Tall Timber Buildings”, studerar vi möjlighetera att bygga upp till 20 våningar höga hus med bärande trästomme. Ett annat projekt i samverkan med SP och ett flertal andra aktörer är innovationsmiljön ”Smart Housing Småland”, där målsättningen är att skapa smart boende och hållbar byggd miljö med trä och glas som grund. Utöver det är vi med i förberedelsearbetet med en revision av de europeiska dimensioneringsreglerna för träkonstruktioner.
Forskarna vid universitetet har under många år samverkat framgångsrikt med Växjö kommun. Ett nytt forskningsprojekt är nu framtaget inför kommunens plan att bebygga området Torparängen med trähus. Delprojekten handlar om allt från marknadsstudier, upphandling och produktion till analys av vibrationer, akustik och långsiktiga rörelser.
Att sprida sina kunskaper är viktigt för forskarna. Via projektet ”Expertkompetens för hållbart träbyggande” erbjuds kurser för yrkesverksamma inom byggsektorn och träindustrin, framtagna i samverkan med näringslivet. Även de utbildningsprogram som ges inom byggteknik har nära anknytning till forskning.
– Vi har stora kontaktytor mot företag i våra utbildningar, forskare ger kurser och vi försöker även på andra sätt få in frågeställningar om vad man behöver ta hänsyn till framöver i byggandet. För de som läser vårt magisterprogram är målsättningen att genomföra examensarbeten inom forskningsprojekt som vi arbetar med, berättar Johan Vessby.
– Vår forskning är intressant för studenter som kommer till stadsmiljöer – var ska de bo och hur? Det är en av de saker vi forskar för att kunna lösa.
Mer information:
Johan Vessby, prefekt, institutionen för byggteknik, 0708-730 710, johan.vessby@lnu.se
Anders Runesson, kommunikatör, 0730-64 82 71, anders.runesson@lnu.se
Fakta om undersökningen
Undersökningen är utförd av Novus på uppdrag av Linnéuniversitetet. Den utgörs av både en kvalitativ och en kvantitativ del. Den kvantitativa undersökningen baseras på 1003 intervjuer med ungdomar mellan 18 och 25 år. Undersökningen kartlägger ungdomars utmaningar i vardagen och i omvärlden. Det visar sig att unga bär på en oro både för sin egen del och för samhället i stort. De största orosmolnen är miljö/klimat, psykisk ohälsa, bostadsbrist och arbetslöshet. När det gäller vilka som kan lösa dessa problem hamnar forskare i topp följt av individen själv och näringslivet.
