Europa i riskzonen för säsongsbundna utbrott av denguefeber

Forskare har beräknat risken för dengueutbrott i Europa, baserat på fyra olika prognoser för klimatförändring. Både växande temperaturvariationer och generellt högre medeltemperaturer som följer med klimatförändringen i Europa har en stor påverkan på myggor av släktet Aedes, som får en ökad förmåga att sprida denguevirus. Aedes-myggor, speciellt Aedes aegypti, är förknippade med de flesta stora dengueutbrotten.

– Den geografiska expansionen av både dengueviruset och Aedes-myggorna som virusbärare är en stor global hälsofråga, säger Jing Liu-Helmersson, som är forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och huvudförfattare av artikeln.

– Den uppvärmning som sker på den europeiska kontinenten, i kombination med en mängd olika komplexa faktorer som exempelvis förändrade resebeteenden och ökad handel, gör att Europa nu befinner sig i riskzonen för myggburna epidemier som exempelvis denguefeber.

Varmare temperaturer = högre infektionsförmåga hos virus
Tidigare studier har visat hur stigande medeltemperaturer kan öka den geografiska spridningen av tropiska och subtropiska myggburna virussjukdomar till tempererade områden såsom Europa. Den här studien är dock den första som undersöker hur stigande medeltemperaturer och större variationer i dygnstemperatur är kopplat till en ökad kapacitet hos myggorna av replikera och sprida viruset till människor. Myggornas kapacitet beror på en mängd parametrar men generellt så leder varmare temperaturer till högre reproduktions- och infektionsförmåga hos virus, en bättre överlevnad samt en ökning av antalet bett från honmyggor. Ett varmare klimat innebär att säsongen då risken finns att myggor kan sprida dengue förlängs väsentligt.

För att bedöma risken för en dengue-epidemi i Europa studerade forskarna vid Umeå universitet vilken effekt temperaturförändringar har på den så kallade vektorkapaciteten hos Aedes-myggor. Genom att använda historisk klimatdata, myggobservationer samt olika framtida klimatscenarier som utgångspunkt, har forskarna bedömt hur risken för dengue-epidemier i Europa påverkas av hur mycket växthusgaser vi släpper ut framöver.

Aedes-myggor – ett framtida permanent inslag i Europa.
Studien visar att Dengue-epidemier är möjliga under sommaren i områden av södra Europa där Aedes-myggor redan finns. Framtida klimatförändringar kommer dessutom att förstärka myggornas förmåga att sprida sjukdomen, expandera riskområdena norrut och förlänga spridningssäsongen. Forskarna bedömer att det i slutet av århundradet kan komma att ske dengueutbrott säsongsvis i stora delar av Europa där Aedes-myggor finns.

Forskarna betonar att flera faktorer tyder på att Aedes-myggor troligtvis kommer bli ett permanent inslag i Europa. Aedes-myggor fanns i många europeiska länder under första delen av 1900-talet. Den huvudsakliga myggspridaren av dengue – Aedes aegypti – har nyligen dokumenterats i Ryssland och Georgien. Och ny bevakningsdata visar att den sekundära myggspridaren – Aedes albopictus – redan finns i stora delar av södra Europa och så pass lång norrut som Nederländerna.

– Dengueutbrottet på Madeira 2012-2013 blev ett uppvaknande för Europa att agera. Mer effektiva metoder för myggbekämpning kommer sannolikt att vara viktiga för att minska denguerisken i Europa. Men detta är inte så enkelt som det kan verka. I Singapore, till exempel, har det visat sig vara svårt att bekämpa Aedes-myggor till och med när stora resurser finns. Det viktigaste som vår studie visar är att en minskning av växthusgasutsläpp för att motverka den globala uppvärmningen kommer vara minst lika viktigt i kampen mot dengue, säger Jing Liu-Helmersson.