Växtsäsongen blir tidigare och längre
De senaste fem åren har vårtecknen i genomsnitt kommit nästan två veckor tidigare än vad som var normalt för 100 år sedan. Lövsprickningen har skett en och en halv vecka tidigare medan träden fått höstlöv en knapp vecka tidigare. Detta visar data som samlats in av ett nätverk av frivilliga och professionella observatörer under ledning av Sveriges lantbruksuniversitet.
Att vårtecken kommer tidigare till följd av den globala uppvärmningen är kanske inget som förvånar. En av klimatförändringens tydligaste effekter är att tidpunkten för vårtecken och annat i naturens kalender förändrats.
Många av oss känner nästan instinktivt när vårvärmen kommer att det är dags att börja spana efter vårtecken och vi blir inte förvånade om tussilagon dyker upp flera veckor tidigare en varm vårvinter jämfört med en kall.
– Vi är mycket tacksamma för alla frivilliga som spanar efter vårtecken och rapporterar in dessa till oss. Tack vare dessa data kan vi analysera skillnader mellan olika arter, säger Kjell Bolmgren vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Naturens kalender. Vi har till exempel fått lite oväntade resultat för höstfaserna, som vi måste forska vidare om.
Under förra året skickades över 16 000 observationer av vårtecken och annat in till Naturens kalender. Mer än hälften kom från så kallade fenologiväktare, det vill säga frivilliga som ställt upp på att göra sina observationer enligt en gemensam instruktion.
Stolt tradition
Fenologiväktarna ansluter till en stolt tradition i Sverige och nu bidrar de till uppföljningen av Sveriges miljömål på Miljömålsportalen. På slutet av 1800-talet organiserades ett landsomfattande nätverk av observatörer, som dokumenterade allt från vårtecken till hösttecken i både jordbruket och naturen.
– Eftersom vi gör på samma sätt idag kan vi jämföra våra observationer med de som gjordes för hundra år sedan, fortsätter Kjell Bolmgren, och det är de jämförelserna vi använder till uppföljningen av de svenska miljömålen.
Att naturens kalender förändras påverkar både oss människor och samspelet i naturen. Pollenallergiker drabbas tidigare på säsongen och honungsbina får en kortare vintervila. När äppelblomningen kommer igång tidigare ökar risken för att den drabbas av frostskador. Samtidigt betyder en förlängd växtsäsong att skogens träd växer sig större och att det finns mer mat i naturen till insekter och älgar och oss.
Svårt förutsäga förändringar på sikt
De långsiktiga effekterna av att naturens kalender förändras kan dock vara svåra att förutsäga. Tajmingen mellan växter och djur är viktig, till exempel för pollinatörer och de blommor som ska pollineras, men det är svårt att förutsäga när den pågående förändringen leder till oönskade effekter för biologisk mångfald eller andra ekosystemtjänster.
– Tillsammans med biodlarna har vi startat ett särskilt projekt, som heter Bikalendern. Där fokuserar vi på honungsbina, biodlingen och de växter som är särskilt intressant för bina, säger Kjell Bolmgren, och utvecklar ny kunskap för hur biodlarna ska möta klimatförändringen.
Hela verksamheten kring Naturens kalender är uppbyggd som så kallad medborgarforskning, där frivilliga och professionella samverkar. Alla som är intresserade av årstidsväxlingar i naturen är välkomna att delta, och tycker man det är givande kan man bli så kallad fenologiväktare och bidra med data av särskilt god kvalitet.
Kontaktperson: Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket
Sveriges lantbruksuniversitet 0730-67 03 65, kjell.bolmgren@slu.se
Om växternas växtsäsong på Miljömålsportalen
