Elevernas samtal ger mening åt naturvetenskapen
Elever lär sig naturvetenskap lättare om de uppmärksammas på hur naturvetenskapen knyter samman bekanta händelser med molekylära förklaringar och med symboler. Då får elever ett större engagemang för undervisningen och pratar med varandra på ett sätt som kan öka lärandet, visar Anna-Karin Westman i sin avhandling från Mittuniversitetet.
Storskaliga studier visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap sjunker. Det är därför intressant att känna till mer om hur lärandet sker och om vad som kan underlätta lärandet av naturvetenskap.
Naturvetenskapliga förklaringsmodeller kommuniceras på många olika sätt i undervisningen. Det kan göras muntligt och skriftligt, men ofta kommuniceras också innehållet med till exempel symboler, bilder och diagram.
I sitt avhandlingsarbete visar Anna-Karin Westman betydelsen av att uppmärksamma kommunikationens karaktär i naturvetenskaplig undervisning. Eleverna skapar mening av sambanden mellan välbekanta händelser och naturvetenskapliga förklaringar när sambanden uppmärksammas i undervisningen.
En anknytning till elevers tidigare erfarenheter ökar möjligheterna för lärande.
– När elever exempelvis först får möta naturvetenskapliga begrepp som joner eller elektroner och därefter gör laborationer där de får möjlighet att tillämpa dessa begrepp i en ny situation så handlar samtalen i större utsträckning om sambandet mellan förklaringarna och det eleverna kan se i laborationen, säger Anna-Karin Westman.
Viktigt knyta erfarenheter till innehållet
Elevers samtal är en del i deras lärande och i avhandlingen undersöker Anna-Karin Westman samtal i olika situationer vid undervisning. Det är situationer där eleverna genomför laborationer, ser en undervisningsfilm och situationer där elever gör begreppskartor, så kallade concept maps eller teckningar av ett naturvetenskapligt innehåll.
– Alla undersökta undervisningssituationer har inte lika stor andel elevsamtal om det naturvetenskapliga innehållet. En viktig faktor för att elevernas samtal ska handla om naturvetenskapliga förklaringar är om eleverna har erfarenheter som de kan knyta till det nya innehållet. En annan viktig faktor är om eleverna av undervisningens utformning uppmuntras att använda naturvetenskapliga förklaringar eller om de kan genomföra uppgiften utan att använda och tala om dessa, säger Anna-Karin Westman.
Resultaten i avhandlingen kan komma till nytta i utformning av undervisningen i naturvetenskap. Lärandet gynnas av att undervisningen uppmärksammar hur naturvetenskap kommuniceras och att undervisningen uppmuntrar elever till att knyta ihop naturvetenskapliga förklaringar med det som de kan uppleva.
Bearbeta i dialog med andra
Meningsskapande är när individer i dialog med andra eller annat får bearbeta undervisningens innehåll. I de fallen kan individer forma sin egen mening av innehållet och göra innehållet till sitt eget verktyg för att tänka om världen. Undervisning som utformas för att ge möjlighet till meningsskapande kan ge större möjligheter till lärande.
Anna-Karin Westman är utbildad gymnasielärare i biologi och kemi och har utfört sin forskarutbildning vid Mittuniversitetet i samarbete med Umeå universitet och med Sundsvalls kommun.
Avhandlingen: Meningsskapande möten i det naturvetenskapliga klassrummet
För mer information: Anna-Karin Westman, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, Mittuniversitetet Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet Telefon: 070-191 57 34 E-post: anna-karin.westman@miun.se
Fredagen den 13 maj försvarar Ana-Karin Westman, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, Mittuniversitetet samt Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, sin avhandling. På engelska: Meetings of meaning making in the science classroom. Fakultetsopponent är professor Staffan Selander, Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms Universitet. Disputationen äger rum klockan 10:00 i Alfhild Agrellsalen, Mittuniversitetets Campus Härnösand, Härnösand
