Genetisk test förutsäger biverkningar av medicin mot giftstruma
Nu kan ett genetiskt test visa vilka patienter som riskerar få svåra biverkningar av medicin mot giftstruma. Forskare och läkare vid Uppsala universitet har tillsammans med svenska och internationella samarbetspartners funnit genvarianter som förutsäger riskerna med medicinen. Resultaten publiceras i The Lancet Diabetes & Endocrinology.
– Vårt långsiktiga arbete har nu börjat bära frukt. Vi samlar systematiskt in prover från patienter med svåra biverkningar i Sverige och samarbetar med andra länder. Tack vare medverkan från patienter i Sverige, Spanien, Frankrike och Tyskland kan vi nu förutsäga risk för en svår biverkan, säger Pär Hallberg, överläkare och docent vid klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset samt initiativtagare till the European Drug Induced Agranulocytosis Consortium (EUDAC)*.
Biverkningar av läkemedel är en vanlig anledning till att patienter vårdas på sjukhus. Några tidigare studier har visat att våra gener påverkar risken för vissa oväntade biverkningar och mycket talar för att det gäller flertalet svåra biverkningar. Detta studeras i projektet Swedegene som leds av Pär Hallberg och Mia Wadelius vid institutionen för medicinska vetenskaper, klinisk farmakologi vid Uppsala universitet, i samarbete med Läkemedelsverket, Karolinska institutet och ett stort antal internationella forskare och läkare.
Målet är att utveckla tester för att förutsäga vilka patienter som löper hög risk att drabbas av biverkningar så de kan erbjudas annan behandling. På sikt kan detta leda till säkrare och mer individualiserad behandling.
Kan få allvarlig brist på blodkroppar
– En del patienter som behandlas med läkemedel mot giftstruma, exempelvis Thacapzol eller Tiotil, får en allvarlig brist på vita blodkroppar kallad agranulocytos och därmed ett sänkt immunförsvar. Vi har visat att vissa immungener ökar risken för agranulocytos 750 gånger hos européer. Detta öppnar möjligheten för att individualisera behandlingen med hjälp av gentest och på så vis undvika denna allvarliga biverkan, säger Mia Wadelius, överläkare och lektor vid klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet samt huvudförfattare till artikeln.
– Dessa fynd bekräftar värdet av arbetet med Swedegene som pågått sedan 2008. Vi har infrastrukturen och ambitionen att samla in många fler patienter som drabbats av andra biverkningar. Utöver den nya artikeln har vi redan flera andra lovande resultat som kommer att publiceras, säger Pär Hallberg.
För mer information: Mia Wadelius, tel: 018-611 4945, e-post: Mia.Wadelius@medsci.uu.se eller Pär Hallberg, tel: 018-611 6103, e-post: Par.Hallberg@medsci.uu.se
Läs mer om studien: Information om Swedegene och den publicerade studien finns på www.swedegene.se. Swedegene kan kontaktas via email info@swedegene.se eller telefon 018-611 2930. Patienter kan där själva anmäla sitt intresse för att delta i studien. De flesta patienter rekryteras dock i samarbete med Läkemedelsverket via rapporter om biverkningar från sjukvården, eller genom direkta kontakter med sjukvårdsinrättningar.
*EUDAC är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Läkemedelsverket och Karolinska institutet i Sverige samt bland annat Universitat Autònoma de Barcelona, Universidad de Valladolid, Universidad de Málaga, Hospital General de Catalunya och Consejo Superior de Investigaciones Científicas i Granada i Spanien, l’Université de Toulouse i Frankrike, Charité – Universitätsmedizin Berlin i Tyskland samt King’s College London i Storbritannien.
Artikel: Hallberg P, Eriksson N, Ibañez L, Bondon-Guitton E, Kreutz R, Carvajal A, Lucena M, Sancho Ponce E, Sainz Gill M, Douros A, Lapeyre-Mestre M, Montastruc JL, Ruiz-Nuñes J, Stephens CM, Martin J, Axelsson T, Yue QY, Magnusson PK, Wadelius M, on behalf of EuDAC. Genetic variants associated with antithyroid drug-induced agranulocytosis: a genome-wide association study in a European population. Lancet Diabetes Endocrinol. Epub 2016 May 3 2016.
