Miljövänliga kor släpper ut mindre metangas
Idisslare kan tillgodogöra sig energin i växternas cellulosa, men det blir ett visst spill i form av upprapad metan – en kraftfull växthusgas. Vissa kor är dock miljövänligare än andra, beroenden på vilken bakterieflora de har i vommen, enligt en avhandling från SLU.
Mjölkkon har varit motorn i svenskt jordbruk genom sin förmåga att omvandla betesväxter till högvärdigt protein och gödsel till våra grödor. Idag pekas hon dock ut som en av de största miljöbovarna i lantbruket, genom idisslarens speciella foderjäsning som ger ett bidrag till växthuseffekten.
Går det då att minska kornas metanproduktion? Det finns kor som producerar mer metan än andra och sådana som producerar mindre, men vad detta beror på har varit långtifrån klarlagt. Rebecca Danielsson har i sitt doktorsarbete undersökt vad djurens foder har för betydelse för metanproduktionen och om den individuella variationen är kopplad till vomflorans sammansättning.
I idisslarnas största mage, vommen, finns ett mycket komplext ekosystem bestående av en mängd grupper av mikroorganismer, bland annat metanbildande metanogener. Vid nedbrytning av cellulosa (till exempel i gräs) bildas koldioxid och vätgas, och det är dessa gaser som metanogenerna omvandlar till metan. För att minska metanproduktionen görs försök att minska mängden metanogener, att minska deras aktivitet eller att på andra sätt hämma bildningen av metan.
Mer grovfoder ökade inte metanproduktionen
Fodret till dagens mjölkkor innehåller en stor andel kraftfoder – i konventionella foderstater oftast mer än hälften av torrsubstansen. Samtidigt finns en strävan att bättre utnyttja kons förmåga att bryta ner grovfoder (till exempel gräs), istället för att utfodra kraftfoder som enkelmagade djur eller människor kan livnära sig på. En farhåga är att en övergång till en grovfoderdominerad foderstat skulle öka utsläppen av metan.
Rebecca Danielssons utfodringsförsök tyder på att det inte behöver bli så. Kor som fick 90 procent grovfoder släppte inte ut mer metan än de som fick 50 procent grovfoder. Andelen grovfoder i foderstaten påverkade inte heller antalet metanogener i vommen. När kor som släppte ut mer respektive mindre metan jämfördes syntes dock tecken på att vomflorans sammansättning skilde sig mellan dessa grupper.
Skillnad på metanogen och metanogen
En fördjupad studie, där DNA-teknik användes för att studera artsammansättningen bland vommens mikroorganismer, bekräftade att det finns en koppling mellan en kos metanutsläpp och dess vomflora. Kor som släppte ut mindre metan hade en karaktäristisk vomflora som kännetecknades av vissa grupper av bakterier och arkeer. Denna skillnad påverkade alltså metanutsläppen, men den hade ingen betydelse för kons foderutnyttjande eller mjölkproduktion.
Fodertillsatser kan minska metanproduktionen
Rebecca Danielsson har också gjort laboratorieförsök med tänkbara metanhämmande tillsatser. När en tillsats av extrakt av cashewnötskal användes i ”konstgjorda” vommar förändrades den mikrobiella sammansättningen i dessa och metanproduktionen minskade med 18 procent. I extraktet finns ett ämne som hämmar bakterier och kanske även vissa metanogener. Dessa resultat måste dock verifieras på kor innan man kan säga något om hur det skulle fungera som tillsats i utfodring.
Ökad kunskap om vad som egentligen sker i vommen skulle ge bättre underlag om vad som kan göras för att reducera metanproduktionen.
Avhandlingen: Methane production in dairy cows (impact of feed and rumen microbiota)
För mer information:
Rebecca Danielsson, agronom, institutionen för husdjurens utfodring och vård
018-671628, rebecca.danielsson@slu.se
http://www.slu.se/sv/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/kontakt/personliga-cv-sidor/cv-sidor-katalog/rebecca-danielsson/
