Verktygslåda för hållbara livsstilar
Nu lanseras en verktygslåda för kommunala tjänstemän och andra som är intresserade av hållbara livsstilar. Verktygslådan innehåller metoder och exempel på hur kommuner gör det lättare för invånarna att leva hållbart.
– Förhoppningen är att kommuner ska kunna inspireras av varandra i den lokala omställningen till mer hållbara livsstilar, säger projektledare Erica Eneqvist, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Kommuner runt om i landet gör mycket bra saker på temat hållbara livsstilar. Verktygslådan är ett sätt att lyfta fram dessa exempel, med fokus på hur det har gjorts och vad som krävs för att andra ska kunna göra samma sak.
– Arbetet är bara påbörjat och vi vill att verktygslådan ska växa och fyllas på. Jag hoppas att kommunerna hjälper oss fylla på med sina bästa verktyg för hållbara livsstilar via vår webbplats.
Valen måste vara attraktiva – och enkla
Kommuner är centrala i den nödvändiga omställningen mot mer hållbara livsstilar. För att människor ska kunna och vilja leva hållbart måste de hållbara valen vara attraktiva och enkla. Infrastruktur och samhällstjänster bör utformas så att de möjliggör, underlättar och inspirerar till en hållbar livsstil. Här har kommuner och regioner en viktig roll i att skapa attraktiva, stödjande system.
– Som kommun kan vi jobba på flera olika plan för att underlätta och inspirera till hållbara livsstilar. Det handlar både om policy och styrmedel och hur vi planerar staden, men också om hur vi föregår med gott exempel och inspirerar invånarna, säger verksamhetschef Rebecca Palosaari Fogler på konsument- och medborgarservice, Göteborgs Stad.
Verktygslådan har tagits fram inom projektet Hållbara livsstilar – verktyg och metoder. Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs Stad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Göteborgsregionens kommunalförbund och Lerums kommun inom ramen för Mistra Urban Futures. Projektet är också en del av Sveriges arbete inom FNs program för hållbara livsstilar 10YFP.
Hållbara livsstilar är ett relativt nytt begrepp som ännu inte har en allmängiltig definition. Det som förenar de olika definitionerna som används är att de lyfter fram konsumtion och livskvalitet, hälsa och välmående samt gemensamt ansvar som viktiga delkomponenter. Det handlar om individens personliga val och agerande i kombination med de förutsättningar och sammanhang som underlättar för att leva hållbart. Slutligen innebär begreppet att individer känner solidaritet med och ansvar gentemot andra människor, annat liv samt framtida generationer. När vi pratar om livsstilsval inriktar vi oss på de människor vars basala behov är uppfyllda. FN har sedan några år ett ramprogram för hållbar konsumtion och produktion. Inom ramprogrammet har ett delprogram bildats som handlar om hållbara livsstilar (10YFP).
Kontakt:
Erica Eneqvist, projektledare, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 010-516 59 57, erica.eneqvist@sp.se”>erica.eneqvist@sp.se
Rebecca Palosaari Fogler, Verksamhetschef Hållbar utveckling, Göteborgs Stad, 031-368 08 33, rebecca.fogler@kom.goteborg.se
