Skolans materiella standard påverkar elevernas resultat och självbild
Standarden på skolbyggnader, kvaliteten på klassrum och den utrustning lärarna använder för elevernas lärande, kännetecknas av stora skillnader – beroende på vilken social klass eleverna kommer från eller vilka resurser som finns i skolan och dess närområde.
– Kvaliteten på skolbyggnader, lokaler och klassrum samt lärandeutrustningens tillgänglighet och funktioner är avgörande för att ge elever en funktionell resa genom utbildningssystemet, säger Pär Isling Poromaa, doktorand vid Umeå universitet.
Pär Isling Poromaas studie visar bland annat att föräldrarnas utbildningsnivå har kopplingar till skolornas materiella resurser och förutsättningar att utföra utbildningsuppdraget. I skolorna som samlade barn till välutbildade samhällsgrupper hade eleverna exempelvis tillgång till egna handdatorer, medan eleverna i skolan som hade föräldrar med lägre utbildningsnivå, var hänvisade till ett klassrum med 16 datorer på 600 elever.
Rektorernas pedagogiska uppdrag påverkas också
I avhandlingen undersöks förhållandet mellan skolors materiella villkor och elevers utbildningsmöjligheter, samt skolpersonalens utbildningsuppdrag.
Resultatet visar att skolornas ekonomiska villkor inte bara påverkar vad som finns sett till lärandeutrustning i klassrummen. Den fysiska miljöns villkor, funktioner och kvaliteter möjliggör eller begränsar lärares undervisningsalternativ och deras ambitioner kring vad som kan möjliggöras i klassrummet. Även rektorers pedagogiska uppdrag påverkades såtillvida att skolornas materiella miljöer attraherar eller stöter bort erfarna lärare.
– På förortsskolan där en majoritet av eleverna kom från studieovana hemmiljöer kunde rektorn inte anställa lärare trots högre lärarlöner. Den sociala värderingen av skolans fysiska utseende och kvaliteter samt närområdet som geografisk plats försvårar personalrekryteringen, säger Pär Isling Poromaa.
Elever på rika skolor inriktade sig på högre utbildning
Vidare visar studien att skolornas fysiska miljö påverkar elevernas tankar om vad skolan kan möjliggöra för dem. I medelklasskolornas rika fysiska miljöer signalerade de materiella villkoren att eleverna är värdefulla, vilket bidrar till att en betydande majoritet av de intervjuade eleverna föreställde sig högre utbildning och yrkeskarriär som motsvarar deras nuvarande livsvillkor.
– I förortsskolan såg endast 6 av totalt 19 elever ett framtida yrke som kräver högre utbildning. De materiella förutsättningarna i skolorna bidrar i det avseendet till att reproducera elevernas sociala klasstillhörighet, säger Pär Isling Poromaa.
I studien undersöks och jämförs tre skolor, en innerstadsskola, en friskola samt en förortsskola. I de två förstnämnda gick elever där en majoritet av föräldrarna är högutbildade, i förortsskolan hade elevernas föräldrar en mer varierad utbildningsbakgrund. Skolornas materiella standard har undersökts med omfattande observationer av skolornas arkitektur, skollokalernas och klassrummens design och inredning. Studien bygger också på intervjuer av både rektorer, lärare och elever, totalt 74 personer.
Pär Isling Poromaa, född 1980, är uppvuxen i Gällivare och Haparanda. Han är utbildad gymnasielärare i samhällskunskap och historia vid Umeå universitet och doktorand vid Pedagogiska institutionen.
Avhandlingen: Den subtila ojämlikheten – om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter (Engelsk titel: The Subtle Inequality – On Schools’ Material Conditions and Students’ Learning Opportunities).
Pär Isling Poromaa, Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, försvarar den 10 juni sin avhandling. Fakultetsopponent: Prof. Nihad Bunar, Avdelningen för barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet.
För mer information, kontakta: Pär Isling Poromaa, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Telefon: 090 – 786 98 23 E-post: par.isling-poromaa@umu.se
