Friskolor har sämre resultat på nationella prov
Elever vid fristående gymnasieskolor presterar något sämre på nationella prov i svenska, engelska och matematik än elever vid kommunala gymnasier. Fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än de kommunala. Det visar en ny rapport från IFAU.
Rapportförfattarna finner att elever på fristående gymnasieskolor i genomsnitt har sämre resultat på de nationella proven i svenska, engelska och matematik än jämförbara elever på kommunala skolor. Skillnaden motsvarar cirka 0,2 meritpoäng omräknat i det sammanlagda meritvärdet.
Bland elever som har höga grundskolebetyg eller högutbildade föräldrar finns det inga skillnader i provresultat mellan att gå i en fristående eller en kommunal skola. Det finns inte heller några skillnader för elever med utländsk bakgrund.
Lägre grundskolebetyg överrepresenterade på friskolor
Däremot finns en skillnad för elever med relativt låga grundskolebetyg, en grupp som är överrepresenterad vid fristående gymnasieskolor. Provresultaten är särskilt låga bland elever som inte har högutbildade föräldrar och som går på yrkesförberedande program i fristående skolor. Gruppen har ungefär 0,5 meritpoäng lägre resultat än jämförbara elever vid kommunala skolor.
– I genomsnitt är skillnaden mellan fristående och kommunala gymnasier relativt liten och för flera grupper tycks det inte spela någon roll vilken huvudman man valt, säger Björn Hinnerich. Dock är det bekymmersamt att de med lägre grundskolebetyg är överrepresenterade på fristående skolor och att det är samma grupp som presterar svagast där.
Fristående skolor gör generösare bedömningar
Fristående skolor gör generösare bedömningar av elevernas provsvar än kommunala skolor. Rapportförfattarnas jämför skolornas egna interna bedömningar och den externa bedömningen gjord av Skolinspektionen av exakt samma provsvar. De finner att skillnaden motsvarar i genomsnitt ca 0,4 meritpoäng och är större för elever på studieförberedande program än på yrkesförberedande.
– Vi vet inte vad det beror på, men resultatet att fristående skolor gör generösare bedömningar är konsistent med att fristående skolor i högre grad än kommunala anpassar sig efter olika elevgruppers efterfrågan, säger Jonas Vlachos.
Metoden tar hänsyn till att eleverna skiljer sig åt
Det är svårt att jämföra resultaten mellan fristående och kommunala skolor. Elevunderlaget skiljer sig åt, och både betyg och resultat på nationella prov är beroende av de undervisande lärarnas egna bedömningar. Rapportförfattarna använder nationella kärnämnesprov som rättats om av Skolinspektionen.
Elevresultaten på fristående och kommunala gymnasieskolor blir därför mer jämförbara. Analyserna tar hänsyn till att eleverna i fristående och kommunala gymnasieskolor skiljer sig med avseende på grundskolebetyg och familjebakgrund.
– Med vårt material kan vi på ett nytt och mer trovärdigt sätt undersöka resultatskillnaderna mellan fristående och kommunala gymnasieskolor och ta hänsyn till att elever och lärarna skiljer sig åt. Vi kan dock inte helt utesluta att det finns faktorer som vi inte kan beakta som påverkar resultaten, men våra resultat förändras inte nämnvärt när vi tar hänsyn till en rad tänkbara snedvridande faktorer, avslutar Jonas Vlachos.
Datamaterialet består av drygt 48 000 nationella prov som rättats om av Skolinspektionen men där även skolans ursprungliga bedömning finns med. Provresultaten kopplas till annan registerinformation.
Rapporten: Skillnader i resultat mellan gymnasieelever i fristående och kommunala skolor (IFAU-rapport 2016:10) är skriven av Björn Tyrefors Hinnerich och Jonas Vlachos, båda vid Nationalekonomiska institutionen på Stockholms universitet.
Kontakt: För mer information kontakta Jonas Vlachos, tel 0708-933 240 eller e-post jonas.vlachos@ne.su.se, eller Björn Tyrefors Hinnerich på e-post bjorn.hinnerich@ne.su.se
