Komockor från antibiotikabehandlade kor släpper ut mer metan
Antibiotika som ges till kor kan påverka ekosystemet långt utanför det behandlade djuret, enligt en internationell studie ledd av Tomas Roslin från SLU. Deras komockor gav ifrån sig dubbelt så mycket metan. Och dyngbaggar som lever i sådana komockor har en annan tarmflora.
Överanvändning av antibiotika till jordbruksdjur ses som ett allvarligt hot mot folkhälsan, då detta driver på utvecklingen av antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier. Antibiotikaanvändning kan dock också leda till andra typer av oavsiktliga miljökonsekvenser, när preparatens effekter på mikroorganismer fortplantar sig i jordbruksekosystemet.
Tomas Roslin från SLU och hans kollegor från USA, Finland och England bekräftar nu att det kan finnas flera goda skäl att vara restriktiv i användningen av antibiotika. De beslöt sig för att undersöka hur antibiotikaanvändning påverkar en insektsgrupp som lever i komockor på betesmark, dyngbaggar, och de ekosystemtjänster som dessa utför. I studien använde de tetracyklin, ett bredverkande antibiotikum som används flitigt i delar av världen, inte bara för att bota sjukdom utan också för att djuren ska växa snabbare.
Komockorna skiljer sig åt
När forskarna jämförde komockor från behandlade och obehandlade djur fann de flera tydliga skillnader. Den mikrobiella floran i dyngan från behandlade djur hade en annorlunda sammansättning, och denna skillnad kvarstod i flera veckor. Antibiotikabehandlingen påverkade inte skalbaggarnas fortplantning eller storlek, men den förändrade insekternas tarmflora. Hur detta påverkar insekterna själva är dock inte känt.
Det mest anmärkningsvärda i studien är att komockor från behandlade kor släppte ifrån sig nästan dubbelt så mycket av växthusgasen metan. Den troliga förklaringen är att tetracyklinbehandlingen gynnar metanbildande mikroorganismer i kornas vom, och att detta relativa försprång gentemot andra mikroorganismer kvarstår i avföringen.
Resultaten publicerades igår i tidskriften Proceedings of the Royal Society B, och har snabbt blivit omskrivna i internationella medier. Studien är den första som visar att antibiotikaanvändning kan leda till ökade utsläpp av en kraftfull växthusgas, och forskarna menar att det nu behövs studier som belyser omfattningen av detta problem.
Fler studier behövs
– Våra resultat behöver kopplas till hur omfattande användningen av antibiotika är i olika delar av världen, säger Tomas Roslin. Den restriktiva hållningen i länder som Sverige och Finland gör nog att problemen inte är så stora här, men där antibiotika används rutinmässigt för att förbättra tillväxten kan det vara annorlunda.
En annan fråga som behöver besvaras är hur antibiotika påverkar den mängd metan som korna rapar upp under sitt idisslande. Dessa metanutsläpp är nämligen större än utsläppen från spillningen – och påverkar man tarmfloran kan man förvänta sig effekter i båda ändar av tarmkanalen.
Att kornas vomflora varierar från ko till ko, och att detta påverkar utsläppen av metan, har visats i studier av andra forskare vid SLU. Hur utrapningsutsläppen påverkas av antibiotikabehandling har dock inte undersökts.
Mer information:
Professor Tomas Roslin
Inst. för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet
018 67 23 83, +358 40 595 80 98, tomas.roslin@slu.se
Publikationen: Treating cattle with antibiotics affects greenhouse gas emissions, and microbiota in dung and dung beetles. Tobin J. Hammer, Noah Fierer, Bess Hardwick, Asko Simojoki, Eleanor Slade, Juhani Taponen, Heidi Viljanen & Tomas Roslin. Proceedings of the Royal Society B 283: 20160150.
