Så kan träprodukter göras mer formbara och stabila

Användandet av faner, alltså tunna skikt av trä, har gamla anor. Fanerade möbler som är mer än 3500 år gamla har hittats i faraonernas gravar. Men det var i samband med den industriella revolutionen som utvecklingen med att framställa skiktlimmade fanerprodukter tog fart.

– Omkring 80 procent av alla träprodukter innehåller någon form av limning, så limfogens kvalitet och formstabiliteten i det limmade förbandet är viktigt, säger Lars Blomqvist som nyligen disputerade i ämnet skogsindustriella produktionssystem vid Linnéuniversitetet.

I sin avhandling visar Lars att det är möjligt att förbättra formstabiliteten hos skiktlimmade fanerprodukter om en djupare kunskap om material- och processparametrar tillämpas i tillverkningsprocessen.

Traditionell hantverkskunskap var fel
Han lyfter fem viktiga faktorer, bland annat att planera lagringen före och under produktion, att konditionera det vill säga anpassa faneret mot klimatet kunden befinner sig i, att ta hänsyn till fiberns riktning, samt att alltid söka symmetri i konstruktionerna.

Mycket av den kunskap som finns om faner och skiktlimning av faner är gammal och traditionell. Lars Blomqvist, själv möbelsnickare i grunden, har i sin forskning kunnat visa att den traditionella hantverkskunskapen har fel på vissa punkter. Han har bland annat kunnat påvisa att de sprickor man får på ena sidan när man svarvar faneret från en stock påverkar formstabiliteten – tidigare har synintrycken av faneret varit den faktor som styrt industrin.

– Allt jag har gjort utgår egentligen ifrån träindustrin; ifrån produktionen och störningar i den. Min forskning förhindrar problem och minskar kassationen av felaktiga produkter. Med andra ord – sparar råvara, tid och pengar. Formstabilitet är ett stort problem. Vissa tillverkare är bra på detta, andra mindre bra.

Fanerprodukter snart i bilindustrin
Skiktlimmat fanér har många fördelar och Lars menar att han skulle bli förvånad om inte fanerprodukter slår igenom i exempelvis bilindustrin.

– Man kan skapa former som inte är möjliga av massivt trä, det är resurssnålt och starkt i förhållande till sin vikt, och man kan lägga in formelement som veck och liknande, för att öka styrkan utan att använda mycket material.

Avhandlingen: Lars Blomqvists avhandling har titeln ”Laminated Veneer Products – Shape Stability and Effect of Enhanced Formability on Bond-Line Strength”, eller på svenska ”Skiktlimmade fanerprodukter – formstabilitet och effekten av förbättrad formbarhet på limfogens styrka”.

Lars Blomqvist är 54 år och har bland annat arbetat som möbelsnickare, konsult, lärare och labtekniker. Han brinner för möbler och är fascinerad av hur trä fungerar. ”Ingen kan egentligen förklara trä – kemiskt, ja, men inte uppbyggnad och funktion!” Ett grundmurat miljöengagemang är en annan anledning till hans yrkes- och forskningsval.

Kontakt: Lars Blomqvist, 076 – 760 36 72, lars.blomqvist@lnu.se. Jonas Tenje, pressansvarig, 070 – 308 40 75