Stickmyggorna har fått svenska namn
Har du hunnit träffa på någon större vårmygga ännu? Det finns 49 arter av stickmyggor i Sverige. De har fram till nu bara haft vetenskapliga namn. Myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har nu givit dem även svenska namn som till exempel sommarskogsmygga, fjälltömygga och dubbelbandad fågelmygga.
Vårsvämmyggan trivs i översvämningsområden runt till exempel Nedre Dalälven och vid Klarälven i Värmland. Efter en översvämning kan det kläckas enorma mängder och de har ett väldigt aggressivt beteende.
Otydlighet kring namn kan utgöra ett problem när experter och allmänhet ska prata om stickmyggor. Kommittén för svenska djurnamn vid ArtDatabanken i Uppsala gav därför myggforskaren Anders Lindström, SVA, uppdraget att ta fram svenska namn på alla svenska stickmyggarter.
Myggen kan delas in i olika grupper beroende på sin normala hemvist och ekologi. De myggor vars larver utvecklas i smältvattenpölar på vårkanten kallas därför för tömyggor och de som utvecklas i regnvattenfyllda pölar i skogen kallas skogsmyggor. En grupp stora myggor som uppträder tidigt på våren kallas vårmyggor. Dessa övervintrar som fullvuxna och kommer därför fram tidigare än de myggor vars larver måste utvecklas först.
Ännu större vårmygga
– Den mygga som de flesta undrar över på våren är större vårmygga. Den övervintrar ofta inomhus och är påfallande stor, tecknad med randiga ben och fläckiga vingar, säger Anders Lindström.
Malariamyggorna får sina nya svenska namn från det gamla svenska ordet på dem, frossmygga.
– Jag upplever att namnet malariamygga för arter ur släktet Anopheles kan skapa oro bland allmänheten för att de ska sprida malaria. Även om vi hade malaria i Sverige fram till 1930-talet så är risken för smittspridning nu minimal. Därför valde jag ett mindre laddat namn, även om frossa är ett gammalt svenskt namn på malaria, säger Anders Lindström.
Grodmyggan suger grodblod
Namnen kan också ta fasta på hur arten ser ut eller på andra faktorer:
- matvanor – grodmyggan suger till exempel bara blod från grodor och paddor;
- särskilda ekologiska kännetecken – trädhålsmyggan lägger sina ägg i vattenfyllda trädhål;
- var de förekommer – ljusbandad kustmygga finns oftast i kusttrakter.
- kombinationer av olika egenskaper – skogsfågelmygga är en art som finns i skogar och föredrar fågelblod.
Även arter som inte finns i landet har i några fall fått svenska namn. Det beror på att myggorna med ett varmare klimat kan tänkas komma till Europa, eller Sverige i framtiden. Myggan Aedes aegypti, som sprider zikaviruset i Sydamerika och nu har etablerat sig på Madeira, har fått namnet gulafebernmygga. Det beror på att den sedan tidigare är mest känd för att den sprider en annan sjukdom – nämligen gula febern.
Gulafebernmyggan inte i Sverige
– Det finns ingen risk att gulafebernmyggan ska komma till Sverige, men eftersom den finns i Europa och är ett stort problem internationellt så fick den också ett svenskt namn, säger Anders Lindström.
Den invasiva arten Aedes japonicus som sprider sig norrut i Europa, och som skulle kunna komma till Sverige, har fått namnet kyrkogårdsmygga eftersom den ofta etablerar sig på kyrkogårdar i nya områden.
– De lägger sina ägg i blomvaserna på gravarna och larverna utvecklas där. Det är ett sätt att undvika att bli uppäten eftersom det är få andra djur som lever i den miljön. Det finns dock andra, svenska mygg som gör likadant; jag har hittat sydlig husmygga i flera vaser på kyrkogårdar, säger Anders Lindström.
10 vanligaste svenska stickmyggarterna enligt en undersökning från SVA är (nu med svenska namn):
Sumpmygga – Coquillettidia richiardii
Tidig tömygga – Aedes punctor
Skogstömygga – Aedes communis
Vårsvämmygga – Aedes sticticus
Sommarskogsmygga – Aedes cantans
Sommarsvämmygga – Aedes vexans
Vinkelklomygga – Aedes excrucians
Vitsidig tömygga – Aedes rusticus
Grå tömygga – Aedes intrudens
