Gränskontrollerna slår hårt mot pendlarna
Höstens plötsliga politiska omsvängning i svensk asylpolitik har fått konsekvenser för människor på flykt. I Öresundsregionen har dessutom personer som till tågpendlar mellan Skåne och Själland påverkats av de dubbla gräns- och ID-kontroller som satts i system under vintern. Karin Winter, doktorand på KTH, har undersökt vad kontrollerna fått för konsekvenser för pendlarna.
Med hjälp av en webbenkät har Karin Winter lyckats nå ut brett och över 900 personer – i storleksordningen var tionde tågpendlare – har deltagit i enkätstudien. I undersökningen har även en fördjupande intervjustudie ingått.
– Det har varit ett överväldigande stort gensvar bland pendlarna. Många har intrycket att beslutsfattarna inte bryr sig om konsekvenserna för enskilda och är glada att någon är intresserad av den situation som uppstått, säger Karin Winter.
Hur ser då situationen ut för dem som pendlar över Öresund jämfört med tidigare?
– Framförallt är man påverkad av den försämrade tillgängligheten. Tidigare har det tagit en dryg halvtimme att åka från Københavns hovedbanegård till Malmö centralstation. Nu är restiden enkel väg 75 minuter i kombination med att många fått en mer komplicerad resväg med fler byten, färre avgångar och kortare tåg. De eftersträvansvärda 45 minuter dörr-till-dörr som man brukar försöka planera för om man vill få till ett bra pendlingsutbyte är för många tågpendlare överskridna med råge, säger Karin Winter.
Hon tillägger att det inte bara handlar om tid, vilket är viktigt att påpeka. Mycket transportplanering har fullt fokus på restidsvinster. Öresundsstudien visar också på att resans kvalitet är betydelsefull, som exempelvis hur trångt det är, möjligheten att få sittplats och hur stämningen är resenärerna emellan. Tidigare har restiden kunnat användas till något meningsfullt men nu är den alltför upphackad och mest en påfrestning.
I studien uppger 71 procent av tågpendlarna att man påverkas mycket av att ha fått mindre tid hemma. Av tågpendlarna är 64 procent mycket påverkade av ökad stress och 56 procent av att vara tröttare. Det finns en tydlig samvarians mellan mindre tid hemma, stress och trötthet – och med hur mycket längre restid man har fått. Kvinnor tenderar att vara extra påverkande av stress och trötthet. Likaså är barnfamiljer mer sårbara för mindre tid hemma och mer trötta.
– Beroende av vad man har för resväg och livssituation påverkas man i olika utsträckning av förändringen. Studien visar att det inte bara är den som pendlar som drabbas utan också andra i samma familj, exempelvis barn som fått längre dagar på dagis eller som knappt hinner träffa sin pendlande förälder innan det är dags att sova. I flera fall har situationen blivit långsiktigt ohållbar och det finns redan pendlare som sökt sig till nya jobb. Då studien genomfördes i februari och mars var det dock många som fortfarande avvaktade och hoppades på att trafiken skulle återgå till det normala, säger Karin Winter.
Utöver de praktiska problemen med att få tiden och orken att räcka till så är många pendlare också påverkade av det sätt på vilket frågan har skötts. Man tycker det är oacceptabelt att den första provisoriska lösningen på kontrollerna är kvar och besviken på att det inte förts dialog med pendlare om tänkbara åtgärder för att förbättra.
– Därtill är det många som upplever kontrollerna i sig som kränkande. Det kan handla om att man på grund av sitt utseende får en annan behandling och att det känns obehagligt att behöva bli ifrågasatt i de miljöer man dagligen vistas. Många har också en tydlig identitet som Öresundsbor och som pendlare. De lider av att deras sociala nätverk som sträcker sig över sundet inte längre håller ihop på samma sätt, säger Karin Winter.
Runt 15 000 personer pendlar tur och retur över Öresund varje dygn.
Karin Winter är industridoktorand vid avdelningen för Urbana- och Regionala studier på KTH. Hon forskar om sociala dimensioner av transportplanering och är anställd som sakkunnig vid Trafikverket.
För mer information, kontakta Karin Winter på karin.winter@abe.kth.se.
