Nyheter om konflikten i Ukraina används som vapen
Mediernas bild av Ukrainakonflikten är starkt präglad av historiska och kulturella mönster. Det visar en undersökning av hur medier i såväl Ukraina som Ryssland, Polen och Sverige bevakat konflikten. Publiken i de fyra länderna får små möjligheter att förstå den andre och att se konflikten ur olika perspektiv.
– Konflikten i Ukraina är också ett informationskrig. Vad som händer beskrivs på olika sätt i de fyra länderna och mediebilderna är en viktig del av konflikten, säger Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola i Stockholm.
Tre Södertörnsforskare har nyligen avslutat ett forskningsprojekt tillsammans med andra forskare på, Polen, Ukraina och Ryssland. I ett unikt samarbete har de undersökt de stora mediernas gestaltning av konflikten sommaren 2014. Från Södertörns högskola har Gunnar Nygren, Jöran Hök och Andreas Widholm deltagit i projektet. Det har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), och med stöd av Centre for Baltic and East European Studies, CBEES, vid Södertörns högskola.
Resultaten presenteras i en ny bok med titeln ”Ukraina och informationskriget – journalistik mellan ideal och självcensur”. Tre områden står i centrum för studien:
- Vad berättar medierna om och hur gestaltas konflikten?
- Vilken typ av källor används och vilken roll spelar desinformation?
- Hur hanterar journalisterna sina yrkesideal av allsidighet och sanningssökande i en konflikt där både makthavare och allmänhet förväntar sig patriotism?
I resultaten framträder en bild av en journalistik som är starkt förankrad i de historiska och kulturella mönster som dominerar i de olika länderna. Det finns en grad av politisk/militär kontroll över medierna i de två direkt inblandade länderna, Ukraina och Ryssland, men i huvudsak handlar det om självcensur och att journalistiska ideal får ge vika för patriotism.
Präglade av kända mönster
Även i Polen och Sverige är mediebilderna präglade av kända mönster – i Polen av de starka nationella och antiryska stämningarna och i Sverige av att utrikesjournalistiken är starkt inlemmad i det västliga nyhetssystemet.
– Det här innebär också att publiken i de fyra länderna får små möjligheter att förstå den andre, att förstå konflikten ut olika perspektiv, säger Gunnar Nygren på Södertörns högskola. Samtidigt används beskyllningar om desinformation från både Ryssland och Ukraina för att misstänkliggöra motsidan.
Forskarna drar slutsatsen att vad som är sant reduceras till olika perspektiv, och journalistiken i alla fyra länder har svårt att hantera denna relativism. I nyhetsflödet finns också många exempel på falska eller vilseledande nyheter som främst gynnar den ryska sidan i konflikten, exempel på hur medieinnehållet blir ett vapen i informationskriget.
I projektet har innehållet i tre ledande medier i varje land analyserats med samma analysverktyg, sammanlagt 1 875 artiklar och tv-inslag. Dessutom har journalister på dessa medier intervjuats om sina erfarenheter och reflektioner. Även den ryska globala tv-kanalen Russia Today (RT) har undersökts, med fokus på vilka strategier som kanalen använder för att beskriva konflikten för en västlig publik.
Kontaktinformation:Gunnar Nygren, professor i journalistik och projektledare, Södertörns högskola, Jöran Hök, journalistikforskare (Journalistik i krig och konflikt), Södertörns högskola , Andreas Widholm, journalistikforskare (Russia Today) Södertörns högskola
