Artikel från RISE Research Institutes of Sweden

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Torkprocessen inom industriell virkestorkning ska bli mer självreglerande. Det är målet med ett nytt samarbete initierat av Luleå Tekniska Universitet (LTU) och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

”Utveckling av industriell virkestorkning” är ett treårigt delprojekt inom Träinnovation i Norr (TiiN), som drivs inom centrumbildningen TräCentrum Norr (TCN). TiiN finansieras av Tillväxt­verket, deltagande SME-företag samt de TCN-anslutna skogs- och träindustrierna.Flera av de naturligt förekommande variationerna hos råvaran ska kunna hanteras mer automatiskt med förbättrad kapacitet, kvalitet och energieffektivitet som följd.

– Responsen från industrin har varit fantastisk och det är roligt att vårt arbete verkligen gör skillnad, säger Fredrik Persson på SP.

Både projektledaren, biträdande professor Margot Sehlstedt-Persson vid LTU, och biträdande projekt­ledare, PhD Tommy Vikberg på SP har mångårig erfarenhet av den forskning och den industriella utveckling inom träindustrin som bedrivits på Skellefteå Campus.

– Med detta projekt får vi lång­siktigt arbeta med utveckling av industriell­ virkestorkning, både tillämpat och mer forsknings betonat vilket är viktigt för att Sverige ska behålla en världsledande position inom området, menar Margot Sehlstedt-Persson.

Bättre styrning av torkningen
Tidigare TCN-projekt har till exempel handlat om medelvärdesstyrning i kanaltork och ny mätteknik.
– Medel­värdes­styrning är ett bra exempel på att det ofta är de enkla idéerna som är de bästa, säger Fredrik Persson vid SP, som också kommer att arbeta inom projektet.

SCA Timber, Tuna­dal sågverk i Sundsvall är ett av de verk som testat och numera använder medelvärdesstyrning i två FB-kanaltorkar där de torkar centrumutbyte från gran. Torkansvarige Simon Högbloms summering efter driftsättningen av medelvärdesstyrningen är kort och koncis;
– Nu kan vi släppa fokus på de torkarna.

Skillnaden är framför allt att en större variation av råvara tidigare krävde mer uppmärksamhet och handpåläggning.

Ny mätteknik har till exempel handlat om att kontinuerligt mäta ”spån-pålimning” på värmebatterierna i en kanaltork, det vill säga hur mycket spån och annan smuts som fastnar och hindrar luftens genom­strömning. Ett av målen är att undersöka hur denna information skulle kunna styra tidpunkten för underhåll/­rengöring för att bibehålla ett tillräckligt luftflöde i torken över hela året. Graden av ”spån-pålimning” varierar nämligen över året beroende på utomhusklimatet.

Även lufthastighetsmätningar genom en hel kanaltork är en nyhet som gruppen arbetat med att utveckla.
– Innan vi hittade en lufthastighetsgivare med ”logger” som överlever klimatet tillräckligt länge och kan skickas med ett virkespaket genom torken har man tidigare till största del fått förlita sig på manuella lufthastighetsmätningar vid virkeslastens kanter, förklarar Tommy Vikberg.
– Det har nästintill varit omöjligt att mäta och kartlägga luftflödet genom en kanaltorks hela längd men med vår nya mätare har vi sett fenomen som är av praktisk betydelse för industrin, forsätter Tommy.

En av målsättningarna med TiiN är att små och medelstora företag (SME) skall medverka för att skapa nya arbetstillfällen. Det kan handla om träföretag som vidareförädlar virket från sågverken och leverantörer till träindustrin. Ett SME-företag som är anslutet till delprojektet om industriell virkestorkning är Valutec, som är en leverantör av virkestorkar.
– SME-företagens medverkan skapar förutsättningar för att projektet kommer att utvecklas längre samt att resultaten i större omfattning och snabbare kommer komma industrin till godo, förklarar Margot Sehlstedt-Persson.

Kontakt:
Tommy Vikberg
tommy.vikberg@sp.se
010-516 62 64

Fredrik Persson
fredrik.persson@sp.se
010-516 62 27

Margot Sehlstedt-Persson
margot.sehltedt-persson@ltu.se
0910-585305

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera