Bilar och språk ger ny självbild
Bilmekaniker eller auto mechanic? Studenter på gymnasieskolans fordonsprogram har fått en ändrad självbild under de senaste tio åren. Det beror delvis på att undervisningen till allt större del är på engelska. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
– Den traditionella fordonselevidentiteten och den manliga jargongen står på spel. Tidigare studier visar att många har valt fordonsprogrammet för att meka med bilar och kanske slippa läsa språk. Nu måste de göra både och, säger Janne Kontio, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Undervisningen på fordonsprogrammet i gymnasieskolan sker allt oftare helt eller delvis på engelska och flera skolor har engelsk profil på programmet. Branschen behöver mekaniker som kan flera språk och som kan arbeta på engelska i och med att till exempel databaser och manualer numer sällan finns på svenska.
Fordonseleverna har traditionellt sett varit en elevgrupp präglad av en machokultur, som inte sökt till vidare studier och som inte visat stort intresse för eller frivilligt valt att lära sig språk.
– Den självbilden hänger kvar trots att studenterna nu har sökt sig specifikt till den här utbildningen för att de vill lära sig engelska. Trots det är språket en källa till att retas. De som är sämst kan få höra att ”du pratar svengelska”. Men de som är bäst får också kängor: ”vad du briljerar”. Det händer också att de pratar om sig själva på ett negativt sätt, trots att de har valt utbildningen för språkets skull och trots att de har bra betyg, säger Janne Kontio.
Mer bekväma med engelska
I studien har Janne Kontio, som själv är gymnasielärare i botten, under två års tid filmat eleverna och lärarna i sammanlagt 200 timmar. Han har dokumenterat den engelska språkundervisningen i klassrummet och undervisningen i verkstaden som också är på engelska. I klassrummet har de bara tillåtits att prata engelska. I verkstaden har engelska varit huvudspråket, men om det har behövts har man kunnat byta till svenska.
– De anstränger sig mycket mer för prata engelska i klassrummet. De har haft en engelskspråkig och en svenskspråkig lärare. I början tog de omvägar kring den engelskspråkige för att kunna nå läraren som talade svenska. I slutet av året gjorde de tvärt om: de försökte undvika den svenska läraren för att de ville prata med den engelsktalande.
– I verkstaden växlar de språk mycket mer. Där har engelskan inte varit lika viktig utan huvudsaken är bilarna. Där kan man också fått höra meningar som: ”Skicka hit den där screw-drivern”. Fortfarande är det verkstaden som är viktigast. Är du bra med bilarna blir du inte retad för engelskan, oavsett hur bra eller dålig du är, säger Janne Kontio.
Avhandlingen: Auto Mechanics in English – Language Use and Classroom Identity Work Janne Kontio (2016)
Kontakt: Janne Kontio, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, janne.kontio@edu.uu.se, telefon: 018-471 1663, 070-369 06 71
