Den svenska vattenbristen kan bli långvarig
Det råder vattenbrist i stora delar av sydöstra Sverige. Anledningen är förrförra sommarens värmebölja samt de senaste vintrarnas brist på nederbörd. På grund av den globala uppvärmningen ser trenden ut att hålla i sig i åtminstone ett halvt sekel fram.
Varmare somrar, soligare höstar och torrare vintrar. Låter det som en dröm? Snarare en mardröm. De senaste årens brist på snö och regn samt varmare somrar med ökad avdunstning har lett till en rekordlåg svensk grundvattennivå vilket även påverkar dricksvattnet.
På Gotland avsaltas havsvatten
Sveriges geologiska undersökning, SGU, bedömer grundvattennivåerna i de sydöstra delarna av landet som ”extremt låga”. Bristen är som mest akut i de stora grundvattenmagasinen, det vill säga reservoarer i sand- och rullstensåsar som majoriteten av kommunerna tar sitt vatten ifrån.
– Grunden till problemet är dålig grundvattenbildning. Det började redan under den varma sommaren 2014 och har förvärrats på grund av den torra hösten och vintern, säger Ingrid Gudmundsson, informatör vid Nationellt kunskapscenter för klimatanpassning på SMHI.
Värst är det på Öland och Gotland där det saknas motsvarande ett helt års nederbörd. För att lösa vattenförsörjningen började Mörbylånga kommun på Öland redan i februari att köra lastbilar med dricksvatten från fastlandet. Dessutom har man har nyligen invigt en vattenledning från fastlandet. Gotland har istället valt att fokusera på avsaltning av havsvatten och bygger just nu en anläggning som ska rena östersjövatten med hjälp av omvänd osmos.
Nederbörd och avdunstning styr
Grundvatten bildas främst under de kalla månaderna eftersom nästan all nederbörd under sommaren tas upp av växterna eller avdunstar. Det är därför som grundvattnet kan vara lågt även om marken ser grön och frodig ut. Således räcker det inte med ett enstaka rejält regnoväder för att fylla på de grundvattenmagasinen.
– För att magasinen ska fyllas på krävs mycket regn under en lång period och det finns inget som talar för att de skulle hinna fyllas på under sommaren, säger Ingrid Gudmundsson.
Tvärtom så kan ett rejält sommarregn till och med förvärra läget. På grund av de stora volymerna saknas kapacitet att ta hand om vattnet. För att undvika problem med bakterier och parasiter i grundvattenintäkterna tvingas således kommunerna ibland att släppa ut orenat vatten i sjöar och hav.
Tittar man framåt 50-100 år i tiden ser det inte mycket ljusare ut. Den globala uppvärmningen indikerar snarare ökad avdunstning, vilket innebär att dagens vattenbrist bara är början av vad som komma skall. I södra Sverige beräknas grundvattenbildningen minska med 20 procent fram till sekelskiftet.
– Enligt klimatmodeller ser vi att nederbörden i Sverige kommer att öka i framtiden, men det gäller framförallt för de norra delarna och under vintertid. Sydöstra Sverige kommer däremot att få ökade problem med torka i framtiden. Vi kanske inte kommer att få så stora problem som i exempelvis Kalifornien, men grundproblemet med klimatförändringen består.
Människor använder mer vatten än vad som tillförs
Kenneth M Persson är professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds tekniska högskola. Han poängterar att grundvattennivån varierar naturligt från år till år och att själva beteckningen brist är kopplat till att vi människor använder mer grundvatten än vad som tillförs.
– Det blir inte automatiskt brist för att nivåerna varierar. Om uttagen är större än tillförseln under en lång tid kommer dock grundvattennivåerna att sjunka permanent, något som redan har hänt runt Medelhavet och i stora städer som Peking och Mexiko City, säger han.
Det finns dock lösningar för den som söker. Bland annat finns metoder för att öka mängden regnvatten som når ner till grundvattnet.
– Vi kan inte påverka hur mycket det regnar, men vi kan påverka hur mycket av regnet som når magasinen. Att ha mindre hårdgjorda ytor i städerna gör att mer regn kan infiltrera, likaså dammar, fördröjningsmagasin och våtmarker som ger vattnet chans och tid att nå ner till grundvattnet.
En annan teknik är att avsalta vatten från havet, något som alltså redan sker på Gotland. Tekniken, som är vanlig i vattenfattiga länder, har dock anklagats för att vara dyr och resurskrävande. Dessutom släpps restprodukten, en koncentrerad saltlösning, vanligtvis ut direkt i havet där det kan gör stor skada på djur- och växtliv om det inte hanteras på rätt sätt.
Ytterligare alternativ är att använda renat av avloppsvatten för bevattning och infiltration.
– Svenska reningsverk gör ett fint jobb, men ingen vill befatta sig med renat avloppsvatten utan föredrar att hämta annat vatten om det skall användas till tvätt eller renhållning. Det är dock fullt möjligt att desinficera avloppsvatten och använda det till saker som inte kräver högsta dricksvattenkvalitet.
Gilla läget?
Han nämner en mängd andra metoder, till exempel droppbevattning av grödor, användningen av bräckvatten till salttåliga växter samt användningen av recirkulerande vattensystem. I Malmö finns exempelvis ett företag som tagit fram en dusch där 85 procent av vattnet återanvänds. Således räcker duschvattnet till fem duschar istället för en.
– En sista och tråkig metod är att gilla läget, spara och vänta på att regnet fyller på grundvattenmagasinen.
Text: Izabella Rosengren, frilansskribent på uppdrag av forskning.se
