Hantverkets betydelse studeras i ny bok
Hantverk och förmågan att kunna tillverka föremål har alltid varit en central verksamhet i samhället. I en ny bok från Göteborgs universitet speglas hantverk och hantverkande utifrån ett kulturarvsperspektiv.
Hantverksskicklighet har alltid varit uppskattat och är dessutom ett bevis på vad en människa bokstavligen är förmögen att åstadkomma. Genom hantverk bidrar människan till att bygga upp både fysiska miljöer och materiell kultur.
−Trots detta förbises ofta i forskningen kunskapsbasen som hantverkandet vilar på, säger Anneli Palmsköld, etnolog och verksam som lektor vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
Att studera och förstå hantverk som kulturarv
Antologin Crafting Cultural Heritage innehåller en samling texter, av bland annat forskare vid Göteborgs universitet, som på olika sätt behandlar hantverk ur ett kulturarvsperspektiv. I boken diskuteras vad vi kan lära oss om föremål genom att lära om deras tillverkning. Hur kan teoretiska och metodologiska tillvägagångssätt utvecklas kring det faktiska görandet? Och hur kan vi studera och förstå hantverk som kulturarv?
Boken tar bland annat upp varför virkning inte kom att räknas som ett officiellt erkänt kulturarv bland olika hantverkstekniker och skärskådar knytbatikens historia och dess pendling mellan att anses vara en ful och alltför enkel teknik till att vara en mycket avancerad konstform.
Hantverkarnas dokumentation viktig
I boken behandlas hur hantverk kan dokumenteras med hjälp av hantverkarna själva och deras specifika kunskaper och hur konstnärliga projekt kan bidra till att tidigare okända berättelser om ett industriellt kulturarv synliggörs.
− Vi presenterar även en metod för hur hantverkare i Milano arbetar strategiskt för att kunna upprätthålla kunskaper om olika tekniker.
Antologin bygger på bidrag som ursprungligen presenterades på Association of Critical Heritage studies första konferens Re/theorizing Heritage som anordnades 2012 i Göteborg, inom ramen för kulturarvssatsningen.
De medverkande författarna är: konstvetare Johanna Rosenqvist verksam som lektor vid Konstfack i Stockholm och Linneúniversitetet i Växjö
etnolog Anneli Palmsköld verksam som lektor vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
designer Thomas Laurien verksam som doktorand vid Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet
designer Eleonora Lupo verksam som lektor vid Politecnico di Milano
designer Elena Giunta verksam som doktorand vid Politecnico di Milano
kulturvårdare Gunnar Almevik verksam som lektor vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
konstnär Nicola Donovan verksam som forskare vid Nottingham Trent University
Kontaktinformation: Anneli Palmsköld, institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, anneli.palmskold@conservation.gu.se
