Släkten är inte värst – på jobbet
På sommaren behöver många arbetsplatser förstärka med extra personal. Ett enkelt sätt är att anställa släkt, något som kan väcka ont blod. Nu visar forskare vid Umeå universitet att släktrekrytering förekommer i hela landet. Men att arbeta med närstående har både för- och nackdelar.
Att ge släkt förtur vid rekryteringar – nepotism – har en negativ klang. Däremot uppfattas familjeföretag ofta som någonting positivt, tryggt och stabilt. I en ny studie har kulturgeograferna Kerstin Westin och Katarina Haugen undersökt hur vanligt det är att ha nära släkt på svenska arbetsplatser. Resultaten, som baseras på registerdata över alla förvärvsarbetande i Sverige och intervjuer med personalansvariga på företag och organisationer, visar att på en genomsnittlig arbetsplats uppgår släktrelationerna till 14 procent.
– Mest överraskande är faktiskt att släktrekrytering är så pass vanligt. Trots att vi i Sverige har så starka demokratiska principer, och att vi ser det som självklart att prioritera meriter och kompetens vid nyanställningar, rekryterar vi ändå rätt ofta släkt eller medarbetares släktingar, säger Kerstin Westin vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet.
Snabbt och lätt
Vanligast är att man jobbar på samma ställe som ett syskon – 4 procent – eller en partner – 3,5 procent. Nästan 3 procentenheter av relationerna är barn och föräldrar. Enligt Katarina Haugen kan arbetsgivare se många fördelar med att rekrytera egna familjemedlemmar eller anställdas släkt. Inte minst går det snabbt och enkelt, och det känns tryggt att någon kan gå i god för personen.
– Det ses som ett pragmatiskt sätt att lösa behovet av personal, ofta på kort sikt. Även arbetsgivare som ogillar tanken på släktrekrytering gör ofta undantag för exempelvis sommarjobb, säger Katarina Haugen vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
– Men även om många sommarjobb är tillfälliga, innebär dessa anställningar ofta en genväg till en mer permanent plats. Med släkt på arbetsplatsen får du helt enkelt lättare in en fot och möjlighet att visa upp dig, fortsätter hon.
– Det innebär i förlängningen också att inte minst unga som saknar släktkontakter hos potentiella arbetsgivare har sämre möjligheter att skaffa sig arbetslivserfarenhet och etablera sig på arbetsmarknaden.
Betydelsefull historia
Resultaten varierar mycket beroende på arbetsmarknadernas storlek. För små företag på små orter kan det nästan vara omöjligt att rekrytera personal som inte är släkt på något sätt. De minsta arbetsplatserna (2–4 anställda) har också relativt hög släkttäthet, 30 procent. Men även stora arbetsgivare på större orter rekryterar ofta från samma familjer.
– Många företag vill visa att de värnar om sina anställda och är stolta över att flera generationer funnits på arbetsplatsen. De som växer upp i dessa familjer ser också företaget som ett naturligt val av arbetsplats, säger Kerstin Westin.
– Samtidigt beskriver många intervjupersoner att synsättet på släktrekrytering har förändrats jämfört med för 10–20 år sedan, då det var ännu vanligare och mer accepterat jämfört med idag.
Risk för konflikt
Men släktrekrytering innebär också nackdelar. Arbetsplatser som prioriterar släkt kan bli sittande med fel kompetenser. Dessutom kan bara misstanken om sådan förtur skapa misstro och osäkerhet hos övriga anställda, något som kan påverka både moral och utveckling på arbetsplatsen. För den nyanställde släktingen finns också nackdelar. Förväntningar och krav kan kännas orimligt höga, samtidigt som personen måste hålla en låg profil.
– Den största farhågan är att privata problem ska påverka arbetsmiljön. Bara risken för att det kan uppstå svårlösta och infekterade konflikter, gör att många drar öronen åt sig, avslutar Katarina Haugen.
I studien ingick verksamheter inom både privat sektor och offentliga organisationer. Intervjuer gjordes med företagsledare, personalansvariga, HR-chefer och avdelningschefer på 40 företag och organisationer inom både privat sektor och offentlig sektor (myndigheter och kommunala verksamheter). Organisationerna hade mellan 2 och 1 000 anställda, och var spridda på olika stora orter över hela landet.
Läs hela rapporten: Släktband på arbetsplatsen: omfattning, erfarenheter och strategier
Kontaktinformation: Kerstin Westin, Professor i kulturgeografi, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, E-post: kerstin.westin@umu.se
Katarina Haugen, Universitetslektor vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, E-post: katarina.haugen@umu.se, Telefon: 090-786 58 98
