Ny kunskap behövs om hur hösten förändras
Att växtsäsongen förändras är kanske den tydligaste effekten av att klimatet ändras. Tussilago, vitsippor och björkarnas lövsprickning kommer tidigare när det blir mildare vintrar och varmare vårar, men det råder större osäkerhet om hur hösten förändras. Man kan ju tycka att växtsäsongen borde förlängas även på hösten om det blir varmare, men växter och djur påverkas av många andra saker än bara temperatur. Det är därför forskarna vill ta fram ny kunskap om hösten.
Just nu samlar tusentals skolelever in ekblad och skickar dem i paket till forskare för analys. Eleverna deltar i medborgarforskning där de hjälper forskare att förstå hur klimatförändringen påverkar hösten och den biologiska mångfald som finns på ekar. Även allmänheten kan bidra med observationer.
– Hösttecken är rent utav viktigare att studera än vårtecken, helt enkelt för att vi vet mindre om hösten och hur den påverkas av klimatförändringen, säger Kjell Bolmgren från Sveriges lantbruksuniversitet, som samordnar Naturens kalender och Höstförsöket.
Ekar studeras över hela landet
Sedan några år tillbaka kan den som är intresserad skicka in sina observationer av hösttecken på www.naturenskalender.se och på så sätt bidra med data som kan användas i forskning om hur årstiderna ändras i hela landet.
Just nu genomförs dessutom ett massexperiment där skolelever studerar lövträd under hösten. En del elever samlar in forskningsdata om när löven byter färg medan andra specialstuderar ekar och de insekter som lever på och inuti ekbladen.
– I vår forskning om ekens biologiska mångfald vill vi veta vilka insekter som finns på eklöven i olika delar av landet, berättar Ayco Tack, forskare vid Stockholms universitet. Tack vare eleverna kan vi studera ekar över ett jättelikt område och se hur mångfalden anknyter till trädens tidtabell.
Mer data behövs om hösten
Under de senaste decennierna har vårtecknen tidigarelagts med mellan en och två veckor. Det finns dock mycket mindre forskningsdata för hösten, och höstens förändring verkar inte vara lika förutsägbar för olika arter, som vårens. Denna brist på kunskap gör det svårt att förutsäga vilka effekter klimatförändringen får för den biologiska mångfalden.
– Olika träd får höstfärger vid olika tidpunkter och dessa skillnader tror vi kan påverka de småkryp som lever på trädet, säger Adam Ekholm, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet och en i forskningsteamet bakom Höstförsöket.
En förändrad växtsäsong spelar stor roll för många, både i samhället och i naturen. Pollenallergiker får symptom tidigare på året och biodlare undrar över hur samspelet mellan växter och honungsbin förändras. I framtiden kan skogsägare behöva ta ställning till om man ska plantera nya typer av träd och renägare kan behöva anpassa sin skötsel till förändrade lövspricknings- och snösmältningstider.
Tusentals skolelever hjälper till med insamling
Höstförsöket genomförs under höstlövsperioden, som börjar redan i augusti i nordligaste Sverige och slutar vid månadsskiftet oktober–november i landets sydligaste delar. Under vecka 38–40 är många skolklasser ute och samlar in ekblad, som sedan skickas vidare till Helsingfors universitet för analys.
Totalt är närmare 12000 elever från Ystad till Abisko anmälda till Höstförsöket 2016. Klasser som deltar i studien av ekens mångfald finns upp till Sundsvall.
Video om ekens mångfald
Se video där professor Tomas Roslin från SLU berättar om höstförsöket och om det myller av insekter som kan hittas på ekar.
Mer information om Naturens kalender och Höstförsöket:
Kjell Bolmgren, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket
0730-670365, kjell.bolmgren@slu.se
Höstförsöket är en del av Naturens kalender och Höstförsökets hemsida finns på: www.naturenskalender.se/hf16.php
Naturens kalender och Höstförsöket finns också på sociala medier: #höstförsöket #naturenskalender #ekensmångfald
