Ryggmärgsskadade drabbas ofta av hjärt-kärlsjukdom
Många patienter med ryggmärgsskador lever idag länge men drabbas samtidigt ofta av sekundära hälsokomplikationer, enligt en avhandling vid Umeå universitet. Den vanligaste dödsorsaken är hjärt-kärlsjukdom.
En genomgång av 213 ryggmärgsskadade patienter från Stockholm och norra regionen visar en hög förekomst av riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom såsom högt blodtryck och blodfettsrubbningar. En stor andel uppgav dessutom att de hade smärta och en majoritet var fysiskt inaktiva.
– Den höga frekvensen av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar visar på den här patientgruppens sårbarhet och hur komplexiteten att leva med en ryggmärgsskada skapar ett stort behov av regelbunden och livslång uppföljning, säger Peter Flank, som är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering och författare till avhandlingen.
Långtidsöverlevnaden bland personer med ryggmärgsskada har ökat markant sedan mitten av 1900-talet, vilket ofta innebär att sekundära komplikationer uppstår. Hos patientgruppen är hjärt-kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken. Smärta, depression och ångest är andra vanliga hälsokomplikationer som i sin tur också vara relaterade till hjärt-kärlsjukdom.
Peter Flank visar i sin avhandling hur:
- En majoritet av patienterna, oavsett BMI och bukmått, hade minst en riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom, där blodfettsrubbningar och högt blodtryck var mycket vanliga.
- Självrapporterad fysisk aktivitet visade att endast 20-30 procent av patienterna angav att de var fysiskt aktiva mer än 30 minuter/dag, minst fem dagar i veckan.
- Fysiskt aktiva patienter hade lägre diastoliskt blodtryck än inaktiva patienter, men i övrigt sågs ingen skillnad i förekomsten av riskmarkörer mellan aktiva och inaktiva.
- Smärta var vanligt, men smärtintensiteten var generellt mild eller måttlig.
- Ångest och depression var mindre vanligt förekommande hos patienterna i studien jämfört med andra liknande studier.
Traumatisk ryggmärgsskada drabbar varje år cirka 120 personer i Sverige. Den vanligaste skadeorsaken är trafikolyckor. Skadan är livsomvälvande för patienten med bland annat förlamning, känselbortfall, blås- och tarmfunktion, trycksår och spasticitet som följd.
– Det är viktigt att denna patientgrupp följs upp och utreds på kliniker som är specialiserade inom de områden som den enskilde patienten behöver. Vi behöver också vidareutveckla metoder och strategier för prevention och intervention av sekundära komplikationer såsom högt blodtryck, blodfettsrubbningar eller fysisk inaktivitet, säger Peter Flank.
Avhandlingen: Spinal cord injuries in Sweden – studies on clinical check-ups (Svensk titel: Ryggmärgsskador i Sverige – studier på kliniska uppföljningar)
För mer information:
Peter Flank, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för rehabiliteringsmedicin, Umeå universitet
070-583 7972; peter.flank@umu.se