Allt sly – skogens förbisedda guldgruva
Det svenska landskapet har förbuskats, men det sly som ofta ses som endast bekymmer är en energiresurs med stor potential. I en tvärvetenskaplig studie visar forskare från olika ämnesområden att det finns stor potential för betydligt mer omfattande slytäkt i Sverige – och stora vinster att göra.
Vinsterna av slytäkt handlar inte bara om ekonomiskt netto från en förnyelsebar energikälla, utan också om vinster för biologisk mångfald och kulturmiljö, vinster ur rekreationssynpunkt, nya arbetstillfällen och kunskapsexport.
Analys för en ökad slyskörd
– Slytillgången i landet måste ses som intressant att tillgodogöra sig i omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Urban Emanuelsson, professor vid CBM och projektledare för studien.
Målet för forskningen har varit att belysa och kvantifiera den biomassa som finns i det svenska landskapet i form av sly – och som skulle kunna användas som energiråvara.
Studien handlar om slyvegetation som finns i kraftledningsgator, längs vägar och järnvägar, i övergivna åkrar och på betesmarker samt i skogsbryn. Projektet har analyserat hela hanteringskedjan från avverkning till leverans av slyflis till värmeverk – och identifierat kritiska frågor för att en mer omfattande slyskörd ska kunna bli verklighet.
Forskarna har utrett när slytäkt är positiv eller negativ för flora och fauna och menar bland annat att skördetekniken behöver utvecklas för att uppnå större avverkningskapacitet i klena bestånd.
– I dag råder det stor enighet internationellt om att ökad mat- och biomassaproduktion måste ske utan ytterligare förluster av biologisk mångfald. Tvärtom ska nya brukningsmetoder helst leda till att den biologiska mångfalden restaureras, eftersom den är en grundförutsättning för långvarigt hållbar mat- och biomassaproduktion, säger Urban Emanuelsson.
Nu finns det rekommendationer som beskriver när, var och hur slytäkt bör bedrivas för att minimera de negativa miljöeffekterna och i stället realisera de stora fördelar för biologisk mångfald som är möjliga. Resultaten finns sammanfattat i rapporten Landsomfattande slytäkt – potential, hinder och möjligheter. Publikationen bygger på resultatet av ett projekt genomfört på uppdrag av Energimyndigheten.
1.Energiinnehållet i sly där skörd är möjlig
är mellan 86 och 275 TWh. De största tillgångarna finns i södra och mellersta Sverige. Det är ekonomiskt och praktiskt realistiskt att skörda 5–10 TWh per år under de närmaste 10–20 åren. 2. Sly ger stort energinetto. Räknat från skörd till värmeverk får man ut 28 gånger den insatta energin. 3. Storskalig slyskörd kan troligen ge mellan 1 000 och 1 500 årsarbeten. Med sly menas unga träd och buskar, ofta av lövtyp, när de spontant etablerar sig på till exempel kalavverkningsytor, längs vägar, i kraftledningsgator, i åkerkanter, i och runt tätorter och i igenväxande naturbetesmarker.
Kontakt:
Urban Emanuelsson, CBM vidSLU och Uppsala universitet, Projektledare: 070-620 43 41, Urban.Emanuelsson@slu.se
Rune Andersson, SLU, Projektkoordinator: 070-3147070, rune.e.andersson@telia.com
Sakkunniga:
Göran Ståhl och Torgny Lind, SLU, Slytillgångar
Rune Andersson, SLU, Grönområden i och runt tätorter
Oscar Hultåker, SLU, Entreprenörskap och arbetstillfällen
Maria Iwarsson Wide, Skogforsk, Skördeteknik och skördesystem
Lennart Eriksson, SLU, Ekonomi och lönsamhet
Per-Anders Hansson och Daniel Nilsson, SLU, Energianalys och energinetto
Torbjörn Ebenhard, CBM, Biologisk mångfald
Urban Emanuelsson, CBM, Kulturmiljöaspekter
Maria Forsberg, CBM samt Uppsala universitet, Legala frågor.
Sverige och övriga världen håller på att ställa om energiförsörjningen från fossilbaserad till förnybar energiråvara. Sverige har en realistisk möjlighet att bli helt fossilenergifritt. Men nya råvaror och tekniker behöver utvecklas för att vi ska kunna tillvarata olika värden, såsom biologisk mångfald, kulturmiljövärden och rekreationsvärden.
Sveriges totala energitillförsel år 2012 uppgick till 578 TWh.Konkurrensen om marken hårdnar, dels därför att möjligheten att odla upp nya markområden i stort sett är uttömd, dels därför att marken behöver användas till flera ändamål. Biomassa hämtad ur skogen eller odlad på åkermark konkurrerar med mat- och virkesproduktion.
Rapporten är resultatet av ett forskningsprojekt med medel från Energimyndigheten. Detta forskningsprojekt färdigställdes under 2014. Projektet ingick i den satsning som Energimyndigheten gör på förnybara bränslen.
Under projektets gång har man identifierat en rad delproblem och områden som behöver utredas närmare, till exempel studier av totallösningar för bioenergiproduktion baserad på slytäkt, samt vidareutveckling av dels ekonomiska modeller för lönsamhets- studier av slyskörd i olika typer av landskap.
