Bankerna vinnare när sedlarna försvinner – men snabba företag kan utmana

För fyra år sedan beslutade landstinget i Kronoberg att begränsa antalet vårdinrättningar där patienterna skulle kunna betala sina avgifter med kontanter. Från och med nu var sedlarna portade från samtliga kassor förutom de som fanns på Centrallasarettet i Växjö och på lasarettet i Ljungby. Men beslutet överklagades, och i september 2015 levererade Högsta förvaltningsdomstolen domen: landstinget bryter mot riksbankslagen.

Landstingets försök att bli av med sedlarna och mynten visade vilka som blir vinnare den dagen vi lever i ett kontantlöst samhälle: alla som hanterar kontanter.
För kontanter kostar. De ska förvaras, räknas, transporteras och sedan deponeras. Dessutom drar kontanter till sig rånare, vilket medför kostnader för säkerhet. Den butik som trots säkerhetsåtgärder drabbas av rån får betala dyrt. Enligt en beräkning som Handelsanställdas förbund gjorde 2005 kostar varje rån cirka 100 000 kronor utöver själva bytet. Då tillkommer det psykiska lidandet för personalen som var på plats vid rånet.

Det finns även butiker som har föregripit det kontantlösa samhället och satt upp skyltar som talar om att de inte accepterar kontanter.

– Det blir mer och mer vanligt att handlare gör så, men de är fortfarande i en klar minoritet, säger Niklas Arvidsson, docent och lektor i industriell dynamik vid KTH.

När Niklas Arvidsson publicerade rapporten Det kontantlösa samhället.., i januari 2013, trodde han inte att det skulle inträffa inom de närmaste 30 åren.

– Det som har hänt efter det är att utvecklingen har gått mycket snabbare än jag trodde då.

Bankerna vinnare när kontanter försvinner

År 2020, om drygt tre år, är det nya budet. Då kan vi befinna oss i ett samhälle där kontanter har en marginell betydelse. Niklas Arvidsson kallar det för det kontantfria samhället, som till skillnad från det kontantlösa har en viss mängd sedlar och mynt i omlopp. De stora vinnarna i ett sådant samhälle är också de som mest framgångsrikt, åtminstone mer framgångsrikt än landstingen, driver på utvecklingen: bankerna.

För bankerna innebär kontanterna en kostnad, dels för de enskilda kontoren men också för företaget Bankernas depå som ägs av de fem största bankerna. För att minska kostnaderna har bankerna stängt ner hundratals bankomater och höjt avgifterna för hanteringen av sedlar. De har även gemensamt lanserat betalningssystemet Swish, som har blivit en stor succé för betalningar mellan privatpersoner.

– Det som sannolikt händer i första skedet är att man börjar använda tjänster som tillhandahålls av bankerna och som är kopplade till kort, säger Niklas Arvidsson. Sedan försvinner bankernas kostnader i hantering av kontanter.

Men bankernas förmåga att tjäna pengar på det kontantlösa samhället hänger till stor del på hur bra de är på att hitta nya affärsmodeller. På kort sikt har bankerna en fördel, men på lång sikt kan nya, snabbrörliga företag se möjligheter som de stora kolosserna inte upptäcker.

– Vi ser redan att det dyker upp företag som levererar tjänster som erbjuder betalningar ovanpå den infrastruktur som finns, och på längre sikt skulle de kunna utmana bankerna också, säger Niklas Arvidsson. Så bankerna blir inte ensamma om att kunna utnyttja marknaden för den här typen av tjänster.

En del av marknaden består av tjänster som ska underlätta för de som blir förlorare i ett kontantlöst samhälle, däribland äldre, funktionshindrade och nyanlända. För att underlätta för de här grupperna har staten, genom länsstyrelserna, utlyst en innovationsupphandling av nya typer av betaltjänster. Enligt upphandlingen innefattar den här gruppen 1,5 miljoner personer. Upphandlingstiden gick ut i slutet av september.

Pensionärer inte lika positiva

Förutom banker och andra företag som levererar betalningstjänster är också staten en vinnare i ett samhälle utan kontanter. Skatteverket räknar med att de årligen går miste om 60-70 miljarder kronor på grund av svartarbete, en verksamhet som skulle försvåras avsevärt i ett samhälle där kontanter är ett undantag.

Alla som hanterar kontanter är dock inte vinnare i det kontantlösa, eller kontantfria, samhället. Det finns trots allt de som tjänar pengar på att transportera sedlarna utan att någon lägger beslag på dem. Björn Eriksson, ordförande för Säkerhetsbranschen, tog för ett drygt år sedan initiativet till vad som kallas Kontantupproret. Kampanjen har stöd av organisationer som PRO, Sveriges hembygdsförbund och Torg och marknadshandlarnas ekonomiska riksförening. Uppropet har när det här skrivs drygt 4000 underskrifter.

Läs mer:

Kontantlöst samhälle ett gissel för äldre och tiggare

Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se