Konkurrenskraftig – vår tids gymnasieideal
Att vilja bli konkurrenskraftig och lyckas väl på arbetsmarknaden. Så lyder myten om den ideala gymnasieeleven i de senaste decenniernas politiska texter. Denna föreställning styr hur gymnasieskolan utformas och vilka gymnasieprogram eleverna bör välja, visar en ny avhandling i pedagogik från Stockholms universitet.
– De nyliberala idéerna är starkt styrande över syftet med gymnasieskolan i dag. Den ska ha det innehåll som eleverna behöver för att kunna arbeta och skapa tillväxt på en global ekonomisk marknad. Det liv som eleven sägs kunna få är hårt knuten till elevens förmåga att utveckla sin konkurrenskraft.
Det säger Maria Terning som har studerat politiska texter, såsom propositioner, utredningar och partipolitiska inlagor, skrivna åren 1990-2009. Syftet var att se vilka föreställningar texterna skapar om gymnasieeleven och hur det inverkar på elevens utrymme att forma sitt liv.
Behålla kakan själv eller dela med sig
I avhandlingen framträder tre dominerande myter. Åren 1990-1998 talar texterna om den framgångsrika och fria eleven. I denna diskurs, som Maria Terning benämner ”befrielsediskursen”, ses eleven som en entreprenör som vill skapa ett samhälle där den enskilde har både stor individuell frihet och tar ett stort ansvar.
Den som lyckas väl ska få behålla en större andel själv. De följande sju åren, 1998-2005, dominerar i stället föreställningen att det är sociala, ekonomiska och kulturella uppväxtvillkor som styr vad eleven kan bli för någon. I denna ”nostalgidiskurs” förordas en individualiserad och solidarisk elev och en mer solidarisk utjämning mellan skilda grupper i samhället.
Stor vikt på konkurrens
Mellan 2006 och 2009 råder föreställningen att eleven har en specifik fallenhet och en position i samhället som är av naturen given. Fallenheten styr inom vilket område eleven kan bli anställningsbar. Eleven inom denna ”harmonidiskurs” ska, precis som i de andra två, vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.
– Vikten av att konkurrera går igenom i samtliga texter. Det är en intressant iakttagelse om vår samtid och styr både hur det blir möjligt att forma gymnasieskolan och vilka program som eleverna borde välja, konstaterar Maria Terning.
– Inom befrielsediskursen är det de elever som visar mest kreativitet som förväntas välja de högskoleförberedande programmen för att driva företagen som skapar tillväxt för Sverige. De elever som inte utvecklar kreativiteten, som de ändå har enligt myten, förväntas välja yrkesförberedande program. De erbjuds inte de höga sociala och ekonomiska positionerna som de elever som tillvaratar sin företagsamhet.
Avhandlingen: Maria Terning disputerade den 20 oktober med avhandlingen Myter om gymnasieeleven: En diskursteoretisk studie av dominerande subjektspositioner i politiska texter 1990-2009.
För mer information kontakta Maria Terning: 0768-78 76 02, maria.terning@edu.su.se
