Sömnbrist kan förändra förekomsten av vissa tarmbakterier som i tidigare studier associerats med försämrad ämnesomsättning, visar en studie från Uppsala universitet.
– Framtida studier kommer förhoppningsvis kunna utröna vilken betydelse tarmflorans har för hur vi påverkas negativt av sömnbrist, både när det gäller ämnesomsättning och kognitionen, säger Jonathan Cedernaes, forskare i neurovetenskap.
Förändringar i sammansättningen och mångfalden av bakterier i tarmen, den så kallade tarmfloran, har kopplats samman med tillstånd som fetma och typ 2-diabetes, men också med kronisk sömnbrist. Däremot är det inte tidigare känt att brist på sömn kan påverka tarmfloran.
Tarmfloran är ett mycket rikt men komplext system, och den funktionella rollen som den spelar för vår hälsa är långt ifrån kartlagd. För att närmare undersöka sambandet mellan kronisk sömnbrist och tarmfloran samarbetade Uppsalaforskarna docent Christian Benedict och läkaren Jonathan Cedernaes med tyska forskare från German Institute of Human Nutrition Potsdam-Rehbruecke.
I studien undersöktes nio friska individer både före och efter två nätters måttlig sömnbrist (med cirka fyra timmar sömn per natt), jämfört med när före och efter två nätter med cirka åtta timmar per natt. Målet med studien var att undersöka huruvida sömnbristen förändrade tarmfloran hos dessa normalviktiga individer.
– Våra resultat visar att på det stora hela förändrades inte sammansättningen av tarmfloran av sömnbrist. Detta var relativt väntat eftersom vår studie var ganska liten och då vår intervention var ganska kort. I mer riktade analyser fann vi dock vissa förändringar i tarmfloran, säger Jonathan Cedernaes, medförfattare till den studie som nu publicerats i tidskriften Molecular Metabolism.
Sömnbrist gav sämre förmåga att svara på insulin
– Förändringarna liknar de som man i vissa andra studier har sett då man har jämfört exempelvis personer som lider av fetma med normalviktiga personer. Ett exempel var att sömnbrist tycktes öka kvoten av Firmicutes jämfört med Bacteroidetes. Nu krävs det längre och större kliniska studier för att undersöka om det är så att en förändrad tarmflora kan bidra till de negativa hälsoeffekter som framförallt kronisk sömnbrist har kopplats till, såsom viktuppgång, insulinresistens och risk för typ 2-diabetes,
– Efter tillståndet med sömnbrist fann vi att deltagarna hade en försämring på cirka 20 procent vad gällde deras förmåga att svara på hormonet insulin. Insulin är ett hormon som utsöndras av bukspottskörteln och krävs för att sänka blodsockernivån. Denna försämrade insulinkänslighet var emellertid i vår studie inte kopplad till hur tarmfloran såg ut efter sömnbrist. Detta tyder på att förändringar i tarmfloran åtminstone inte i det korta loppet behöver utgöra en mekanism som bidrar till hur en eller flera nätter med förkortad sömn kan försämra insulinkänsligheten hos människor, säger medförfattaren Christian Benedict.
Kontakt:
Jonathan Cedernaes, forskare vid institutionen för neurovetenskap, tel: +1-312-866-0125, e-post: jonathan.cedernaes@neuro.uu.se
eller Cecilia Yates, informatör vid institutionen för neurovetenskap, tel: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se
Benedict C, Vogel H, Jonas W, Woting A, Blaut M, Schürmann A, Cedernaes J. ”Gut Microbiota and Glucometabolic Alterations in Response to Recurrent Partial Sleep Deprivation in Normal-weight Young Individuals”. Molecular Metabolism, 2016, in press.
