Vem får oss att tänka som vi gör om utbildning?

Det hela började med att forskarna tittade på de internationella kunskapsmätningarna och på den forskning som använder sig av data från bland annat undersökningarna PISA och TIMSS. Mätningar som gör jämförelser mellan olika länder.

Antalet forskningsprogram om skolan har ökat de senaste åren och under 2000-talet publiceras drygt tiotusen artiklar och böcker från detta fält.

Utvecklingen indikerar inte bara förändringar i forskarvärlden. Den visar också på förändringar i samhället – bland annat en övergång till ett kunskapssamhälle med mer fakta och kunskaper tillgängliga för allt fler.

Forskning och vetenskap får i detta en förändrad position, mer öppet för möten mellan besökare med olika intressen och erbjudanden. Gränser mellan vetenskap och samhälle luckras upp och villkoren för kunskapsproduktion och etablering av fakta och sanningar förändras.

– Det är av stor betydelse att analysera innebörden av dessa förändringar för utbildningsforskning, säger Daniel Pettersson, lektor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Frågor forskningsgruppen söker svar på rör formande av utbildning i ett kunskapssamhälle. Hur etableras fakta om utbildning, dess brister såväl som möjligheter till förändring, och vad betyder detta för inriktning och styrning av utbildning?

Jämförandets paradigm
Utifrån förändringar inom utbildningssektorn lokaliserar forskargruppen vad de kallar ett jämförande paradigm, där jämförelser mellan utbildningssystem och elever blivit den rådande praktiken för att uttala sig om status på utbildningssystem och elever i olika nationer.

Detta jämförande paradigm ger återverkningar på hur vi tänker om utbildning och hur vi organiserar undervisning för elever.

– Utifrån detta lokaliserade paradigm menar vi det vara av avgörande betydelse att analysera vilka återverkningar detta ger på välfärdsstatens utbildningssystem, säger Daniel Pettersson.

Projektets forskningsfrågor
Projekt syftar till att studera och analysera det jämförande paradigmets återverkningar på utbildning, hur det har utvecklats över tid, hur vi tänker om vad utbildning är samt vilka effekter detta ger för hur vi utformar och mäter utbildningsresultat. Utifrån denna ingång avser projektet att svara på följande forskningsfrågor:

Hur har det jämförande paradigmet utvecklats över tid inom en utbildningsdiskurs? Hur har argumentationen sett ut och vilka har effekterna blivit inom utbildningssystem?
Vilken roll spelar internationella kunskapsmätningar i skapandet av ett jämförande paradigm? Hur har forskning inom detta fält utvecklats? Vilka är de dominerande aktörerna inom denna utveckling och vart är deras hemvist?
Vilka är de avgörande effekterna av ett verksamt jämförande paradigm inom utbildning? Vilka reformer har genomförts och vilka stödjer dessa reformer?
Vilka effekter har ett jämförande paradigm för hur utbildningsfakta produceras och vilken betydelse har det för hur utbildningsexpertis reproduceras? Hur påverkas till exempel lärarutbildningen och forskarutbildningen inom utbildningsvetenskap av det jämförande paradigmet?

Välfärdsstatens syn på utbildning
För att svara på dessa frågor genomför forskargruppen studier av hur den svenska välfärdsstatens syn på utbildning förändrats över tid i relation till ett jämförande paradigms synlighet i politik, forskning, massmedia och vid reformer av läroplaner.

Dessutom studeras hur kunskaper om utbildning omformuleras i relation till det jämförande paradigmet. När detta görs ges en möjlighet att svara på en större fråga som handlar om mötet mellan vetenskap och samhälle.

Denna mötesplats mellan vetenskap och samhälle kallas i projektet för agoran. För att analysera aktiviteter på denna agora lyfts en avslutande fråga vilket handlar om:

Hur formerar sig mötesplatsen mellan vetenskap och samhälle utifrån ett jämförande paradigm verksamt inom hur vi tänker oss utbildning?

Utifrån detta intresse för hur kunskaper om utbildning formeras inom ett jämförande paradigm kan vi bidra med kunskaper om hur utbildningsfakta och resonemang om utbildning omformuleras och bidrar i styrning, utbildningspraktik och utbildningsforskning.

Forskningsmedel
Forskargruppen vid Högskolan i Gävle har fått 8,4 miljoner från Vetenskapsrådet, för att undersöka internationella aktörers påverkan på utbildningssektorerna.

– Det är fantastiskt att vi fick det näst största projektet av Vetenskapsrådet och faktiskt är det projekt som får mest pengar under perioden 2017-2019, extra roligt också att Högskolan i Gävle är det lärosäte som i denna tilldelning fick fjärde mest tilldelning av samtliga lärosäten, säger Daniel Pettersson.

Forskarna:
Daniel Petterson, lektor i pedagogik vid Högskolan i Gävle
Sverker Lindblad, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och gästprofessor vid Högskolan i Gävle
Gun-Britt Wärvik, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet
Thomas S Popkewitz, professor vid Univesity of Wisconsin, Madison.

För mer information:
Daniel Pettersson, lektor i pedagogik vid Högskolan i Gävle
Tel: 026-64 82 32, 070-258 46 19
e-post: daniel.pettersson@hig.se

Text: Douglas Öhrbom