När antibiotika inte längre fungerar kan en vanlig operation bli livshotande. Efter 2050 beräknas 10 miljoner människor dö årligen på grund av antibiotikaresistens – om vi inte vidtar åtgärder nu.
Omfattande bruk av antibiotika medför ökad risk för att bakterier ska utveckla motståndskraft. Vår moderna avancerade sjukvård är helt beroende av antibiotika.
Operationer som i dag tas för givna medför stora risker för patientens liv om det inte längre finns antibiotika som fungerar. Vården av cancersjuka och för tidigt födda barn kommer särskilt att äventyras den dag verksam antibiotika inte finns att ta till.
Ökad dödlighet
– Vid infektioner orsakad av en resistent bakterie kan en effektiv behandling fördröjas och därmed förlänga läkningstiden. Risken för komplikationer ökar och i slutänden kan patienten dö om behandlingen inte fungerar – i synnerhet vid akuta infektioner med ett snabbt förlopp, säger smittskyddsläkare Mats Erntell i Hallands län.
Redan idag drabbas sjukvården av fler infektioner och ökad dödlighet. Europeiska smittskyddsmyndigheten uppskattar att 25 000 dödsfall inom EU varje år beror på antibiotikaresistens. I USA är de nästan lika många.
– Det är bråttom med ett globalt ansvarstagande för att uppnå de förändringar som är nödvändiga, säger Mats Erntell som också är ordförande för Strama Halland och medlem i Programråd Strama som verkar för att samordna det nationella arbetet för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens.
Bakterierna som bildar ESBL finns i huvudsak i tarmen hos människa och djur som en del av den normala bakteriefloran. Människor smittas därför via händer, föremål eller vatten som förorenats med bakterier från människors eller djurs tarmflora. ESBL-bildande bakterier kan till exempel orsaka urinvägsinfektion, blodförgiftning och i vissa fall lunginflammation. Om man får en infektion med ESBL-bildande bakterier finns det risk för att insatt antibiotikabehandling inte har någon effekt eftersom bakterien ofta är resistent mot de antibiotikapreparat som man vanligtvis använder. Ett av de största orosmolnen inom sjukvården idag är ESBLcarba-bildande bakterier. ESBLcarba är en speciell typ av ESBL-resistens som innebär att bakterierna är resistenta mot antibiotikagruppen karbapenemer, men även mot andra beta-laktamasantibiotika inkluderande bredspektrum cefalosporiner. De flesta ESBLcarba-bildande bakterierna är därtill endast känsliga för ett fåtal andra antibiotika och därför finns det i dag ytterst få behandlingsalternativ mot infektioner med dessa bakterier. Källor: Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Så fungerar ESBL-bakterier
ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, en sorts enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. (ESBL är samlingsnamnet för över 500 olika enzymer.) Bakterier som bildar ESBL är motståndskraftiga (resistenta) mot dessa läkemedel.
Kunskap om patienter i farozonen kan hjälpa till att undvika utbrott. Bra hygien, goda städrutiner och vård i enkelrum av särskilt avdelad personal är andra krav som kan förebygga smittspridning.
Strama följer antibiotikaförskrivningen på både riks- och länsnivå och i dialog med läkarkåren. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har till exempel introducerat ett datasystem inom slutenvården med strukturerade frågor om diagnos och behandling i samband med att mediciner skrivs ut.
– Vi har ställt upp kriterier för symtom och diagnos för att läkare säkrare ska hitta de infektioner i primärvården som är viktiga att behandla och för att tryggt kunna säga vad som inte behöver behandlas, säger Mats Erntell.
Antibiotikaronder är en annan modell, där infektionsläkaren granskar alla fall av antibiotikabehandling tillsammans med kollegerna där för att ta reda på om det till exempel går att byta preparat, ändra doseringen eller avsluta behandlingen.
Precis som att det finns skillnader i antibiotikaanvändningen över nationsgränser, så skiljer sig även användningen lodrätt genom landet. Läkare i södra Sverige ordinerar mer antibiotika än läkare i norr, men den totala förskrivningen minskar ändå ett par procent per år sedan 1990-talets början.
– Sverige är det goda exemplet, men vi måste bli ännu duktigare på att använda antibiotika på ett klokt sätt. Vi kommer att få utbrott av resistenta bakterier om vi inte är noggranna med vårdrutinerna, säger Mats Erntell.
Multiresistenta tarmbakterier
Hur ett sådant utbrott kan se ut har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, undersökt. Myndigheten har tagit fram ett scenario för att visa vad som kan hända om multiresistenta tarmbakterier, så kallade ESBL-bakterier, blir vanligare i befolkningen. De multiresistenta tarmbakterierna producerar enzym som kan bryta ner flera olika antibiotika, till exempel penicilliner, så att de inte längre biter på bakterierna.
Idag bär närmare 5 procent av befolkningen i Sverige på ESBL-bakterier i tarmen. Många bakterier i den här familjen ingår i normalfloran i tarmarna hos både djur och människor, men långt ifrån alla bärare blir sjuka. ESBL-bakterier i tarmen kan dock orsaka till exempel urinvägsinfektion och blodförgiftning. Sådana infektioner kan idag behandlas med en grupp av antibiotika som kallas karbapenemer, som brukar beskrivas som sista utvägen för infektioner med multiresistenta bakterier.
Från smygande till akut scenario
I MSB:s scenario har kolibakterier med ESBLcarba ökat kraftigt i befolkningen under en femårsperiod:
Nu är det sommar, varmt och torrt. Så kommer häftiga åskväder med skyfall. Avloppsnäten klarar inte av de stora vattenmängderna. Ytvattnet för att bevattna grönsaker och jordgubbar förorenas av kolibakterier.
Kycklingar matas med foder från en anläggning som blivit smittad. Människor insjuknar när de äter kyckling som har grillats utan att bli genomstekt, men de tillfrisknar utan att söka vård. Fler och fler blir bärare av multiresistenta bakterier.
Först efter ett par år upptäcker miljöforskare och olika instanser inom sjukvården att kolibakterier med ESBLcarba har ökat. Vart fjärde barn på en neonatalavdelning är smittat, ett barn avlider. Det smygande scenariot har blivit akut.
Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
– Vårt scenario är utformat för att spegla det värsta troliga – inte det värsta tänkbara. – Vi tog fram det för att kunna visa problemet ur ett så kallat One Health-perspektiv, där både människor, djur och miljö påverkas. Viktigast är frågan om man kommer att upptäcka spridningen i tid, säger Kerstin Borg, analytiker vid MSB.
Anmälningspliktig resistens
Analysen utgår från ESBL med karbapenemresistens. Bakterier som producerar så kallade ESBLcarba är alltså resistenta även mot karbapenemer. ESBLcarba förekommer redan idag hos olika bakterier, bland andra kolibakterier.
ESBLcarba är anmälningspliktig för både människor och djur. Hos människor ställs dessutom krav på smittspårning. Under 2014 konstaterade Folkhälsomyndigheten 46 fall av ESBLcarba i Sverige, varav fyra personer blivit smittade inom landet. De flesta fallen gällde personer som kommit hem efter akutvård eller medicinsk turism i andra länder.
MSB:s scenario har använts i workshops med berörda myndigheter, men Kerstin Borg menar att det finns ännu mer att lära inom krisberedskapen.
– Både länsstyrelser och kommuner måste ha kunskap om riskerna med en ökad antibiotikaresistens. Alla måste veta hur ansvarsfördelningen ser ut och vem som ska göra vad. Ju mer kunskap, desto tryggare kan vi känna oss, säger Kerstin Borg.
Hon tycker dock att svenskar överlag har en stor medvetenhet om riskerna med antibiotika. De flesta av oss vet att vi ska äta hela antibiotikakuren och inte sluta så fort som vi tycker att vi mår bättre.
– Den svenska kulturen utmärks av tillit. Vi litar på våra läkare och våra myndigheter, eftersom de tjänar oss väl. Det är viktigt att värna det förtroendet.
Text: forskning.se
Redaktörer: Eva Barkeman, Carina Olsson
Antibiotikaresistens – en samhällsutmaning
Antibiotika är bland de mest värdefulla läkemedel vi har. Vi har länge tagit för givet att antibiotika behandlar de flesta infektioner orsakade av bakterier. Men resistensen mot antibiotika ökar.
En brittisk regeringsrapport konstaterar att 10 miljoner människor kommer att dö årligen på grund av antibiotikaresistens 2050 – fler än som dör av cancer – om vi inte vidtar åtgärder nu.
Därför satsas det mycket på forskning. Och det handlar om mycket mer än att ta fram ny antibiotika.
Sverige samordnar nationell och internationell forskningsfinansiering för att minska antibiotikaresistensen i världen, i det europeiska samarbetet Joint Programming-initiativet inom antimikrobiell resistens (JPIAMR). Syftet är att fylla i kunskapsluckorna. Nya behandlingar räcker inte, utan det handlar också om att stoppa smittspridning och undvika att fler bakterier blir resistenta.
Källa: JPIAMR, WHO
Kampanj: Skydda antibiotikan
I november är det World Antibiotic Awarness Week, något som Världshälsoorganisationen (WHO) infört för att öka medvetenheten om att vi behöver skydda vår antibiotika. Mottot är ”Handle with care”.
Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC uppmärksammar detta med kampanjen European Antibiotic Awareness Day.
I Sverige uppmärksammas antibiotikaresistensen genom kampanjen Skydda antibiotikan, ett samarbete mellan 23 myndigheter och organisationer.
Läs mer:
Anitbiotika eller inte? (Populärvetenskaplig information om antibiotikaresistens)
