Proteinet ZG16 skyddar mot inflammation och bukfetma
Bristen på ett visst protein i magtarmkanalen har visat sig leda till både inflammation och bukfetma hos möss. Upptäckten ger ännu en pusselbit till bilden av hur människor påverkas – eller inte – av de stora mängder tarmbakterier vi bär omkring på.
– Det har börjat bli väldigt klart nu att det läcker mycket bakterier från tarmen och in i oss, vilket har del i inflammatoriska sjukdomar och även fetma, i alla fall hos möss. Det här visar på en princip som sannolikt är väldigt allmängiltig, säger professor Gunnar C Hansson, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Gunnar C Hanssons forskargrupp var för åtta år sedan, först med upptäckten att det finns ett skyddande slemlager i tarmen som separerar tarmens bakterier från dess yta. I den nya studien från Sahlgrenska akademin har forskare ringat in den nyckelroll som bakteriebindande proteinet ZG16 spelar för att skydda kroppen mot tarmbakterier.
– Förhoppningen finns att man i förlängningen kan tillföra proteinet och på så sätt förstärka skyddet mot bakterier hos patienter som har en defekt barriär, säger Joakim Bergström, som ingår i forskargruppen.
Proteinet klumpar ihop bakterier
Det tjocka slemlagret ser till att de stora mängderna bakterier folk normalt har i magtarmkanalen, ett till två kilo, inte når ut i kroppens vävander och ger inflammationer eller andra skador.
Denna skyddande barriär är strukturellt uppbyggd av proteiner (muciner) som bildas och utsöndras av så kallade bägarceller längs magtarmkanalen.
Upptäckten har lett till ett helt nytt forskningsområde och följts av en rad fynd om hur slemlagret skapas, underhålls, rör sig och skadas.
Den nya forskningen visar att proteinet ZG16 binder och klumpar ihop bakterier och därmed samarbetar med det skyddande slemlagret i tarmen för att hålla bakterier på ett säkert avstånd från tarmslemhinnan.
Bakterieläckage orsakade bukfett
Möss som saknar proteinet får ett för bakterier mer genomsläppligt så kallat mukuslager, som tillåter fler bakterier att ta sig över tarmslemhinnan och in i kroppen. Den ökade mängd bakterier som når kroppens olika vävnader orsakar en låggradig inflammation.
Bakterier som slinker igenom från tarmen ledde också till ökad fettansamling i buken hos de möss som saknade proteinet och därmed hade en defekt mukusbarriär.
Forskargruppen har tidigare visat att slemlagret är genomsläppligt för bakterier hos patienter med magtarmsjukdomen ulcerös kolit och i musmodeller för inflammatorisk tarmsjukdom. Fyndet av ett specifikt protein som hjälper till att förhindra bakterier att komma in i kroppen är viktig för förståelsen av inflammatoriska tarmsjukdomar, men också för uppkomsten av mera generella sjukdomar som fetma och inflammationer.
Studien: Gram-positive bacteria are held at a distance in the colon mucus by the lectin-like protein ZG16
Kontakt: Joakim Bergström 0733 744 375; joakim.bergstrom@medkem.gu.se och Gunnar C Hansson 0709 490 005; gunnar.hansson@medkem.gu.se, båda på Institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
