Personbilstrafiken betalar mer än vad den kostar

Arbetet är ett uppdrag från regeringen och resultaten presenteras i rapporten SAMKOST 2, och visar att personbilstrafiken betalar mer än vad den kostar samhället medan både den tunga vägtrafiken, sjöfarten och järnvägstrafiken betalar mindre. Flygningar till och från Europa och i synnerhet flygningar på ännu längre avstånd betalar därmed långt ifrån de kostnader som den ger upphov till.

Forskarna har tagit hänsyn till buller, slitage, utsläpp och olyckor inom respektive transportslag. De har räknat på vad detta kostar samhället och om trafikslagen står för sina egna kostnader.

Olycksrisk lägre än någonsin
Beräkningen av vägtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader visar att de skatter som tas ut av personbilstrafiken är högre än de marginalkostnader som bilarna ger upphov till.

Effektivare motorer med bättre reningsteknik har gett resultat och utsläppen av farliga ämnen har minskat. Dessutom är risken att råka ut för en olycka lägre än någon gång tidigare. Inom den tunga trafiken är däremot beskattningen lägre än de kostnader som den förorsakar. Bland annat sliter den tunga trafiken hårt på infrastrukturen.

Flyget ger upphov till stora olägenheter för hälsa och miljö. Inrikesflygets avgifter är i huvudsak inriktade på att täcka flygplatsens kostnader. Flygningar till och från Europa och i synnerhet flygningar på ännu längre avstånd betalar därmed långt ifrån de kostnader som den ger upphov till.

För den inhemska luftfarten är bilden mer oklar och det krävs mer forskning för att beräkna samtliga kostnader som uppstår. Det kan dock konstateras att kostnaderna för luftföroreningar och buller är av samma storleksordning som det samlade avgiftsuttaget.

– Utsläpp av koldioxid med åtföljande hot mot klimatet är i dag en av mänsklighetens stora utmaningar. Eftersom användningen av både bilar och lastbilar, tåg, flygplan och fartyg ger upphov till denna typ av problem är det också angeläget att minska utsläppen, säger Jan-Eric Nilsson som är professor på VTI.

Hög bullerkostnad på Bromma
I beräkningarna ingår också kostnader för förhöjda risker för hjärtinfarkt vid långvarig bullerexponering. På samma sätt som hälsoeffekterna av luftföroreningar beror på om människor exponeras, beror kostnaden för buller på människors närhet till bullerkällan. Samhällets kostnader för buller är därför extremt lokal till sin karaktär.

I den samlade bedömningen har bullerkostnaden ”smetats ut” till ett genomsnitt. Samtidigt som detta är nödvändigt för att inte underskatta trafikens totala kostnad, döljer förfarandet de extremt stora lokala variationerna i bullerkostnader.

Detta förhållande blir extra tydligt för flyget. Av redovisningen framgår att starter och landningar på Bromma flygplats på grund av dess närhet till stora befolkningskoncentrationer står för en många gånger högre bullerkostnad än andra flygplatser i landet. Varje försök att använda olika former av avgifter för att påverka störningarna måste hantera sådana skillnader för att över huvud taget kunna skapa incitament till att minska olägenheterna.

VTI rapporten: The economic costs for using Sweden’s infrastructure

Kontakt:
Jan-Eric Nilsson, professor på VTI, 08-555 770 33
Mattias Haraldsson, forskningschef på VTI, 08-555 770 27