Forskning om simulering viktig i utvecklandet av självkörande fordon
Även om ett fordon är självkörande, behöver föraren hålla sig alert. Med hjälp av utvecklandet av simulatorer blir det lättare att se hur människan reagerar på situationer när självkörande fordon kör tätt efter varandra i så kallade fordonståg.
– Även om en lastbil i ett fordonståg är självkörande, autonomt, måste föraren förbli alert. Därför är det viktigt att studera mänskligt beteende och reaktioner. Och även om föraren är uppmärksam kan det vara så att hon eller han inte kan hantera en situation som uppstår, och vad händer då? säger Maytheewat Aramrattana, doktorand i datateknik på Högskolan i Halmstad, som forskar om simulering av samverkande, intelligenta transportsystem (C-ITS).
Självkörande fordon som kommunicerar eller samverkar sinsemellan för att lösa konflikter i trafiken – konflikter som människor normalt löser – är ett hett forskningsområde. Det är också något alla stora biltillverkare jobbar med. Fordonen kan utbyta information och samverka med varandra och med infrastruktur på vägen eftersom systemen är uppkopplade och pratar med varandra via trådlösa nätverk. Om exempelvis en röd stoppsignal visas, eller om en älg dyker upp på vägen, bromsar alla lastbilar i ett fordonståg in, samtidigt som de håller lämpligt avstånd till varandra.
Underlättar utveckling
Simulatorer är viktiga eftersom de gör det enklare och billigare att utveckla fordon.
– Frågan är hur skapar man en simuleringsmiljö för fordonståg? Trafiksimulatorer och nätverkssimulatorer är vanliga, det är däremot inte körsimulatorer som handlar om samverkande och intelligenta transportsystem som tar egna beslut, säger Maytheewat Aramrattana.
Och vad händer om föraren vilar eller inte hänger med i vad som händer, och kommunikationen mellan fordonen eller med GPS:en fallerar? Sådant kan testas i simulatorn.
– Till exempel kan det ges en instruktion till fordonet att vid händelse av kommunikationsavbrott ska säkerhetsavståndet till fordonet framför omedelbart öka.
För att kunna fungera självständigt behöver maskinerna två saker. Det ena är sensorer som känner av omvärlden. De motsvarar människors ögon och öron. Där har det skett framsteg med kameror som inte bara registrerar ljus, mörker och färger utan också känner av djupet i bilden. Och så, så kallad ”lidar”, en sorts radar som tar hjälp av laserstrålar för att scanna av omgivningen och skapa en tredimensionell bild. Det andra som krävs ärartificiell intelligens så att maskinerna kan tolka de uppgifter som sensorerna tar in och handla utifrån detta.
En lastbil kan reagera på olika sätt beroende på vilket företag som har tillverkat den och vilka funktioner som finns i lastbilen. Om en svår situation skulle inträffa är det avgörande att fordonets system är designat för att hantera den risken.
– Frågan är också om designen är tillräckligt bra för att undvika kollision? Och om det blir en krock, hur illa blir den och hur stor risk innebär krocken för föraren?
Fungerande samarbete
En annan aspekt som testas i simulatorn är att säkerställa om olika bilmärken samarbetar med varandra. Det är exempelvis viktigt att veta om en lastbil från Volvo kan köra i fordonståg med en från Mercedes eller Toyota?
Det faktum att simuleringen ger information om såväl trafik, kommunikationsnätverk som mänskliga förare samtidigt leder till ny kunskap:
– Simulatorn kan användas för demonstrationer, att visa hur det är att sitta i ett fordon som körs med kommunicerande och självkörande system. Den kan också användas för att bedriva studier om förarbeteende och se hur föraren uppfattar och accepterar det automatiserade systemet när hon eller han sitter i förarsätet, säger Mayteewat Aramrattana.
Kontakta: Maytheewat Aramrattana, maytheewat.aramrattana@hh.se
