Lastmaskin under jord (Foto: Fredric Alm/LKAB)
Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Vi talar gärna om omställningen till ett hållbart samhälle, men det innefattar sällan hur vi hanterar resurser. När det gäller mineraler leder politiken mot ökat resursslöseri och inte tvärtom, visar Nils Johansson i sin doktorsavhandling, vid Linköpings universitet.

– Staten gynnar ensidigt det gamla sättet att bryta mineraler, bland annat för att gruvnäringen länge varit en ryggrad i den svenska ekonomin. Vi lever i ett land rikt på råvaror. Men de fördelar som ges gruvnäringen är inte tillgängliga för återvinningsindustrin.Det innebär att allt fler gruvor öppnas medan soptippar stegvis stängs igen, säger Nils Johansson.

Nils Johansson är nybliven doktor vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet. Under sin doktorandtid har han studerat hur vi kan öka återvinningen genom att utnyttja de förråd av mineraler som återfinns i avfallet på landets deponier. I berggrunden och i deponierna finns ofta jämförliga halter av värdefulla mineraler, men i deponierna betraktas de som miljöfarligt avfall. Forskningsområdet kallas Landfill mining, eller deponier som gruvor.

Gruvdrift gynnas före återvinning
Hans studier visar att medan primärproduktion, gruvdrift, stöds så straffas sekundärproduktion, återvinning, genom strikta regelverk. Detta beror på att de primära mineralförråden ligger under Statens geologiska undersökningar och Näringsdepartementet, som har en stödjande näringspolitisk funktion, medan de sekundära mineralförråden ligger under Naturvårdverket och Energi- och miljödepartementet, med en reglerande miljöpolitisk funktion.

– Nationella resurser som mineraler borde hanteras under samma tak. Om användningen ska bli så resurseffektiv som möjligt behöver vi en myndighet som hanterar både primära och sekundära resurser, föreslår Nils Johansson.

När det gäller mineraler leder politiken mot ökat resursslöseri och inte tvärtom, visar Nils Johansson i sin doktorsavhandling. (Foto: Peter Modin)
När det gäller mineraler leder politiken mot ökat resursslöseri och inte tvärtom, visar Nils Johansson i sin doktorsavhandling. (Foto: Peter Modin)

De skattelättnader som är anpassade för den energikrävande gruvindustrin kan inte heller överföras till återvinningsindustrin som istället är arbetskraftsintensiv.

Deponier inte lika rena som berggrunden
– Det finns ytterligare en utmaning i att utvinna mineraler från deponier eftersom de inte är lika rena som i berggrunden. Det finns en risk att det också medföljer miljögifter som måste tas om hand, säger Nils Johansson.

I sin avhandling konstaterar han också att det finns länder i Europa som inte har någon egen primärproduktion av mineraler, som exempelvis Danmark, där det finns en större öppenhet för återvinning. Regelverken för användningen av avfall som råvara är i Danmark i högre grad anpassade efter användningsområdet.

Nils Johansson ser en liten ljusning:

– Allt fler intresserar sig för hur vi hanterar resurser. Eftersom många deponier utgör problem och mark är värdefullt vill Naturvårdsverket också sanera deponierna och det kan öppna för återvinning av mineraler.

Avhandlingen: Landfill Mining, Institutional challenges for the implementation of resource extraction from waste deposits (Nils Johansson, Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet 2016)

Kontakt:
Nils Johansson, nils.johansson@liu.se 013 28 56 29

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera