Betande renar kan kyla klimatet
Renar är kanske mest kända för att dra tomtens släde, men en studie från Umeå universitet tyder på att de också kan spela en roll i att bromsa klimatförändring – genom att beta på tundran och bidra till att marken absorberar mindre strålning.
Ett europeiskt forskarteam har funnit att när renar minskar höjden och täckningen av buskar och ris på tundran ökar albedon – den mängd solenergi (kortvågig strålning) som reflekteras av jorden tillbaka ut i rymden.
– Vår teori var att ett högt renbetestryck ökar albedo på sommaren genom att buskarnas höjd, utbredning och bladyteindex (LAI) minskar. Renarnas effekt på albedo och energibalans är tillräckligt stor för att vara kunna vara viktig på en regional nivå och visar att förvaltning av växtätare är ett möjligt redskap för att bekämpa framtida global uppvärmning.
Undersökte olika betestryck på tundran
Den största delen av den arktiska tundran betas av tamren eller vildren, så detta är en viktig upptäckt, menar Mariska te Beest, gästforskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.
Hur stor effekten är i olika delar av tundran beror givetvis på hur många renar det finns.
Studien kombinerade markytedatamodellering och mätningar av albedo och vegetationsparametrar i fält. Forskarteamet genomförde sina fältstudier i Reisadalen (samiska: Raisduoddar), i norska Troms i ett område med fyra topografiskt definierade vegetationstyper som varierade i höjd och täckningsgrad.
Forskarna använde en unik experimentuppställning, där ett mer än 50 år gammalt staket skilde hårt betade områden från områden med ett mycket lågt renbetestryck.
Många renar ändrade vegetationen
Under hela sommarperioden jobbade de med att uppskatta renarnas aktivitet i studieområdena med hjälp av indikatorer för vegetationstramp och genom att samla dynga. De mätte också utbredningen av buskar, dess bladyteindex, markfuktighet och marktemperatur, liksom albedonivåer.
– Vi fann att höga tätheter av ren förändrade den arktiska tundravegetationen genom minskad förekomst av buskar och ris (vide, dvärgbjörk, kråkris). Detta resulterade i motsvarande förändringar i bladyteindex, buskhöjd och NDVI – mängden av levande grön växtlighet, säger Mariska te Beest.
De påtagliga förändringarna i vegetationen ledde till en betydande ökning av albedo över växtsäsongen. Forskarnas modelleringsresultat visade att en sådan ökning av albedo skulle resultera i en motsvarande minskning av nettostrålning och latenta och sensibla värmeflöden – vilket tyder på att kraftigt betade platser absorberar mindre strålning.
Renar har en kylande effekt
– Våra resultat visar att renar har en potentiell kylande effekt på klimatet genom att ändra albedo på sommarhalvåret. Även om skillnaderna kan tyckas små, är de tillräckligt stora för att få konsekvenser för den regionala energibalansen.
Under forskningsarbetet var Mariska te Beest postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Artikel: te Beest M et al : Reindeer grazing increases summer albedo by reducing shrub abundance in Arctic tundra. 2016 Environ. Res. Lett.11 125013.
Kontakt: Mariska te Beest, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
E-post: mariskatebeest@hotmail.com
