Har du prövat nationalrätten gofio under semestern på Kanarieöarna? I så fall har du ätit samma mat som urinvånarna åt för nästan 2 000 år sedan. De lokala bönderna har nämligen odlat samma slags spannmål i mer än tusen år. Den slutsatsen drar forskare från Linköpings universitet i samarbete med universitetet i Las Palmas på Gran Canaria efter DNA-analyser av arkeologiska sädeskorn.
– Genom att undersöka korn från Kanarieöarna genetiskt kan vi förstå Kanarieöarnas tidiga historia bättre. Våra analyser ger stöd för att Kanarieöarna koloniserades av folkstammar från norra Marocko och trots att arkeologerna aldrig har funnit något förhistoriskt korn på Lanzarote, kan vi med stor säkerhet säga att korn har odlats i förhistorisk tid även där, precis som tidiga spanska källor berättar, säger Jenny Hagenblad, biträdande professor vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.
Kanarieöarna har en tradition av odling av spannmål som börjar långt före den spanska erövringen av öarna på 1400-talet. I förhistorisk tid var korn en huvudgröda på ön Gran Canaria. Det viktiga spannmålet lagrades i grottor som urbefolkningen grävt ut ur lavaberggrunden. Grottorna var ofta gömda och placerade högt upp på branta bergssidor för att skydda den värdefulla skörden.
1 000 år gamla frön
– Dessa förvar erbjöd så goda lagringsförhållanden att man fortfarande, efter mer än 500 år, kan hitta intakta frön i vissa svårtillgängliga och väl dolda grottor, säger Jacob Morales vid universitetet i Las Palmas på Gran Canaria.
En del sådana frön, som studerades i den aktuella studien, visade sig vara närmare 1 000 år gamla, men så välbevarade att deras arvsmassa kunde analyseras genetiskt. Forskarna analyserade 100 olika genetiska varianter, dels för att få information om kornets egenskaper, dels för att undersöka hur likt kornet som odlades på Kanarieöarna i förhistorisk tid är det som odlas där i dag. Det förhistoriska kornet jämfördes också med över 100 sorter som odlas på olika platser på Kanarieöarna, i Nordafrika och runt Medelhavet i dag.
– Eftersom urbefolkningen till stor del har ersatts med folk från Spanien hade vi förväntat oss att kanske även kornet skulle ha ersatts. Men vi fann att det man odlar på Kanarieöarna i dag är precis samma korn som urbefolkningen tog med sig till öarna när de koloniserades tidigt under första årtusendet, säger Jenny Hagenblad.
– Vi lärde oss också mycket om det korn som odlades i förhistorisk tid. De genetiska markörer vi använt visar på korn med högt näringsinnehåll där varje planta producerat ett stort antal frön. Kornet verkar ha varit väl anpassat till odlingsförhållandena på Kanarieöarna, något som antagligen även de spanska erövrarna märkte av, säger Matti Leino, docent vid Nordiska Museet och tidigare vid Linköpings universitet.
Fotnot: Fynden publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Archaeological Science. Forskningen har finansierats med stöd av Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare, Kungl. Vitterhetsakademien, spanska Ministerio de Economía y Competitividad och europeiska forskningsrådet, ERC.
Publikation: Farmer fidelity in the Canary Islands revealed by ancient DNA from prehistoric seeds, Jenny Hagenblad, Jacob Morales, Matti W. Leino, Amelia C. Rodriguez-Rodriguez, (2016) Journal of Archaeological Science, publicerad online 18 december 2016, doi: 10.1016/j.jas.2016.12.001
För fler frågor, kontakta:
Jenny Hagenblad, biträdande professor, jenny.hagenblad@liu.se, 013-28 66 86
