En app för utrikesfödda blivande mammor ska öka säkerheten i vården. Med bilder och filmer på arabiska ska appen ge det språkliga stöd som behövs inom den preventiva mödrahälsovården. Appen tas fram i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Vänta barn på svenska och arabiska!” vid Linnéuniversitetet.
− Villkoren för vård i Sverige är ojämlika. För utrikesfödda kvinnor leder det bland annat till ökad dödlighet för mor och barn vid graviditet och förlossning, säger Gunilla Byrman, som är projektledare och professor i svenska språket.
Tillsammans med fem andra forskare på Linnéuniversitetet och fem barnmorskor inom mödravården forskar hon inom projektet ”Vänta barn på svenska och arabiska!”, där målet är att via utvecklandet av en app öka säkerheten i vården för utrikesfödda blivande mammor. Forskarna har koncentrerat sig på arabisktalande kvinnor, och i appen ska det finnas bilder, filmer och uppläst tal som barnmorskor kan ta hjälp av som stöd för att underlätta kommunikationen med de gravida kvinnor som inte förstår svenska.
Innan det nystartade projektet drog igång gjordes en förstudie, som visade att det faktiskt finns ett kommunikationsproblem inom mödravården att många gravida inte behärskar svenska. När dessa kvinnor inte kan tala, läsa eller förstå svenska blir det svårt att tillgodogöra sig den information de får när de besöker barnmorskan på mödravårds¬centralen, vilket leder till frustation hos både de blivande föräldrarna och vårdpersonalen.
Behövs komplement till tolkar
Dessutom är det viktigt för barnmorskorna att kunna kontrollera att den information de ger till kvinnorna är korrekt, något som inte alltid är möjligt med tolkhjälp, eftersom barnmorskorna inte talar kvinnans språk. Idag används tolkar inom vården, men enligt förstudien finns behovet av ett komplement till tolkarna eftersom det ofta inte går att få tolk så lång tid som egentligen skulle behövas.
− Det kan också vara allmäntolkar som mestadels inte har specialkunskap om preventiv mödrahälsovård. De flesta tolkar är också män och en del kvinnor känner sig inte bekväma med det, säger Gunilla Byrman.
Förutom att appen har som mål att kunna göra vården ökad patientsäker, vill Gunilla Byrman och hennes forskarkollegor utforma appen med en normkritisk design. Den normkritiska designen handlar om att forskarna vill göra vården mer jämlik och ta hänsyn även till perspektiv på andra kulturer.
− Det finns en brist på kulturell förståelse mellan vården och kvinnorna. Att man tar för givet att mannen ska vara med vid förlossningen till exempel eller att förklara varför det görs rutinkontroller hos en barnmorska under en graviditet. Därför är det relevant att skapa förståelse för det svenska folkhälsobegreppet, säger Gunilla Byrman.
Forskningsprojektet pågår under tre år och har beviljats 2,5 miljoner kronor från Vinnova.
Kontaktinformation:
Gunilla Byrman, projektledare och professor svenska språket, Linnéuniversitetet: 0470-70 84 14
Marie Oscarsson, docent i vårdvetenskap, Linnéuniversitetet: 0480-44 60 80
Tove Nordén, kommunikatör, Linnéuniversitetet: 070-367 14 53
