Folkligt stöd viktigt för utbyggd vindkraft
Minskad chans för allmänheten att påverka lokalt kan ge ökat otståndet mot utbyggd vindkraft. Det i sin tur kan äventyra vägen till ett fossilfritt samhälle, tvärtemot den politiska tanken bakom ändrade regler. Det visar Johanna Liljenfeldt i en ny avhandling vid Umeå universitet.
– En öppen och transparent planprocess bör aldrig ses som ett nödvändigt ont, utan istället som av största vikt för att få folkligt stöd för en utbyggnad av vindkraften, säger Johanna Liljenfeldt.
I sin doktorsavhandling analyserar Johanna Liljenfeldt planeringsprocessen för storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige, Norge och Finland. Hon visar att, i takt med att planreglerna har ändrats för att möjliggöra en snabbare utbyggnad och allmänheten därmed har fått mindre formellt inflytande, har diskussionen istället flyttats till andra forum, som internet eller informella kontakter.
Lokalt missnöje kan bli nationell angelägenhet
Det motstånd som då odlas kan istället nå långt utanför den plats som är aktuell för utbyggnad, med påföljd att attityderna till att bygga ut vindkraft påverkas generellt.
Frågor som eventuellt skulle kunnat lösas i en lokal planeringsprocess blir istället en nationell angelägenhet genom att opinionen mot vindkraftsutbyggnad som helhet växer. Att utrymmet för direkta kontakter, typ lobbying, växer när utrymmet för formellt medinflytande via öppna forum minskar, minskar också legitimiteten för den förda politiken.
Möjlighet att erbjuda samhällsnytta
I avhandlingen visar Johanna Liljenfeldt också att vindkraftens placering i Sverige hittills har varit relativt jämnt fördelad mellan olika grupper. Det vill säga, människors socioekonomiska ställning har spelat en relativt liten roll för var vindkraft har byggts i förhållande till andra faktorer som påverkar utbyggnaden.
Det finns också många möjligheter att kompensera negativa lokala konsekvenser genom att erbjuda någon form av samhällsnytta i form av till exempel arbetstillfällen eller bygdemedel. Även här är processaspekterna viktiga.
– Om man utesluter lokalbefolkningen från förhandlingar om hur nyttor av vindkraften ska fördelas kan det få samma verkan som när man inskränker möjligheterna till påverkan på den formella planeringsprocessen, alltså att motståndet växer och finner andra arenor som gör det svårare att komma överens, säger Johanna Liljenfeldt.
Johanna Liljenfeldt är bosatt i Umeå men uppvuxen i Solf utanför Vasa i Finland.
För mer information:
Johanna Liljenfeldt, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umepå universitet
Telefon: 090 – 786 59 66, Mobil: 070-262 89 22, E-post: johanna.liljenfeldt@umu.se
Avhandlingen: Where the Wind Blows – The socio-political geography of wind power development in Finland, Norway and Sweden. (Svensk titel: Där Vinden Viner – Vindkraftsutbyggnadens socio-politiska geografi i Finland, Norge och Sverige.
