Företagets etiska kod kan få motsatt verkan i låglöneländer

– Även om företaget har de bästa avsikter och den etiska koden fungerar utmärkt i vår del av världen, gör olika system och lagar i kombination med upphandling och språksvårigheter att koden urvattnas så den till slut kan bli rent kontraproduktiv i länder med helt andra förhållanden, säger Maira Babri.

I sin doktorsavhandling vid Handelshögskolan vid Umeå universitet har Maira Babri följt upp hur den etiska uppförandekoden omsätts i praktisk handling i ett av Sveriges största företag med verksamhet i många länder.

Uppförandekoden fungerar bäst i Sverige
Bäst fungerar koden vid företagets kontor i Sverige där den omsätts i riktlinjer som alla anställda skriver under och där den anknyter till både lagar och avtal. I takt med avståndet – geografiskt, ekonomiskt och socialt – ändrar sedan koden skepnad och blir allt mer diffus.

När det kommer till upphandling från underleverantörer i Kina omsätts den etiska koden i olika typer av verktyg för att utvärdera och styra leverantörer. För det svenska företaget verkar det logiskt men för de upphandlade kinesiska leverantörerna blir det spretigt och svårt att förstå.

För det praktiska genomförandet måste de svenska utvärderarna förlita sig på kinesisk tolk och det förekommer att man hoppar över känsliga frågor som möjlighet till facklig anslutning. Istället får utvärderarna ofta lita till sin magkänsla och det blir ofta snarare behovet av produkterna som avgör poängsättningen i utvärderingen.

Kinesiska företag tar lätt på kemikalieanvändning
När mätning och utvärdering är målet får praktiska och ekonomiska värden ibland förtur framför kodens etiska värden. Leverantören har ju i vilket fall förbundit sig att följa koden, resonerar man. Men samma leverantör kan sälja till hundratals företag med olika koder. Det innebär att leverantören har långa listor med saker de på något sätt har förbundit sig att följa utan att de har sammanhanget bakom klart för sig. Kinesiska företag tar dock lätt på exempelvis kemikaliehantering. De menar att så länge de följer kinesisk lag är det inget problem.

När utvärderingsresultat sedan ska sammanställas från leverantörer runt om i världen, sker det i form av att mellanchefer på olika dotterbolag kryssar i en ja- eller nej-fråga om leverantören följer den etiska koden. Ett påskrivet kontrakt används som ”bevis” för att man har säkerställt leverantörsledet.

Slopa de övergripande etiska koderna
Det innebär att företaget i sin hållbarhetsrapportering till aktieägare och kunder visar att man har verksamheten under kontroll, medan man i själva verket kan ha mycket lite inflytande över frågor om miljö och arbetares rättigheter i Kina. Den etiska koden kan därmed i sämsta fall tjäna till att dölja snarare än komma tillrätta med missförhållanden.

– Mitt råd till multinationella företag som vill ta ansvar är att slopa de övergripande allmänna etiska koderna och istället satsa på att jobba målmedvetet med sociala frågor och miljöfrågor som rör branschens verksamhet och som har stor påverkan. Man bör inte ducka för att Kina har bristande lagstiftning om arbetsförhållanden och miljöpåverkan, säger Maira Babri.

Maira Babri är uppvuxen i Glommersträsk i Norrbotten och i Lahore i Pakistan.

Disputationen: Maira Babri, Handelshögskolan, företagsekonomi, Umeå universitet, försvarar fredag 27 januari sin avhandling med den svenska titeln: Den Etiska Koden Hemma, Långt Borta, och Mittemellan; sociomateriella översättningar av en resande kod. Engelsk titel: The Corporate Code of Ethics at Home, Far Away, and in Between; sociomaterial translations of a travelling code. Handledare: Universitetslektor Ulrica Nylén, Handelshögskolan vid Umeå universitet. Fakultetsopponent: Docent Niklas Egels Zandén, Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet. Plats: Samhällsvetarhuset, Hörsal B, kl. 13.15 – 15.00.

Kontakt: Maira Babri. Mobil: 070-293 22 47. E-post: maira.babri@umu.se