Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Nya forskningsmetoder underlättar individanpassad behandling av patienter med svåra bakteriella infektioner, vilket kan förhindra antibiotikaresistens och smittspridning.

Hanna Woksepp, biomedicinsk analytiker vid klinisk mikrobiologi och vårdhygien på Landstinget i Kalmar län, har vid Linnéuniversitetet undersökt antibiotikanivåer hos patienter med svåra bakteriella infektioner.

Hon har tillsammans med sina medarbetare utvecklat nya enklare metoder för att snabbt kunna mäta halten av antibiotika i blod. Antibiotikabehandling hos intensivvårdskrävande patienter sker idag efter en fast dosering som tar begränsad hänsyn till individuella faktorer.

Patienter fick för låga doser
I en klinisk studie i sydöstra sjukvårdsregionen, har Hanna Woksepp och hennes kollegor funnit att nära hälften av de undersökta patienterna med svåra bakteriella infektioner, haft för låga nivåer av antibiotika i blodet. Om dosen av antibiotika är otillräcklig kommer medicinen inte vara effektiv för behandling av infektionen, och bakterierna blir mer benägna att utveckla resistens.

– Det finns idag rekommendationer om doseringar av antibiotika, men de är lika för alla patienter och leder enligt våra resultat till väldigt spridda antibiotikanivåer, säger Hanna. Resultaten i min avhandling talar för att svårt sjuka patienter bör få individanpassad antibiotikabehandling.

Hanna och hennes medarbetare har också utvecklat nya metoder för att kontrollera smittspridning av bakterier på sjukhus – metoder som kan utföras lokalt även i mindre laboratorier. Hennes avhandling kartlägger vilka tillvägagångsätt som lämpar sig bäst för att snabbast förhindra ytterligare spridning, och kunna utesluta eller bekräfta eventuella utbrott.

DNA-sekvensering för smittspårning
– Vi har tagit fram nya snabba metoder för att upptäcka spridning av bakterier på vårdavdelning, helt anpassade efter laboratoriets förutsättningar och metodiken har redan implementerats i sydöstra sjukvårdsregionen berättar Hanna Woksepp.

För ett mer exakt resultat vid smittspårning används mer avancerade metoder med så kallad DNA-sekvensering. I Kalmar där man än så länge inte har den avancerande utrustningen, går det ändå att spåra eventuell bakteriespridning i vårdmiljö, genom den enklare metoden, vilket kan ge svar inom ett dygn.

Dagens problematik med ökad resistens bland bakterier och vårt förhållningssätt till användandet av antibiotika är intressant tycker Hanna Woksepp.

– För att minska bakteriespridning krävs lämpliga rutiner och rekommendationer inom alla berörda sektioner, såsom sjukvård, jordbruk, djurproduktion och samhällsövervakning.

Vi behöver bättre strategier i samhället för hur detta ska hanteras och att till viss del bidra till det är spännande, säger Hanna.

Mer information

Avhandlingen: Individualized treatment and control of bacterial infections

Kontakt: Hanna Woksepp, hanna.woksepp@ltkalmar.se och Annika Sand, pressansvarig, telefon 076-830 01 05

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera