Förebyggande behandling efter stroke bättre med uppföljningar per telefon
För den som drabbats av stroke har risken att återinsjukna inom ett år minskat med 20 procent under tidsperioden 1998 till 2010. Men då många inte når de rekommenderade nivåerna för blodtryck och blodfetter finns ytterligare förbättringspotential för den förebyggande behandlingen, enligt forskning vid Umeå universitet.
Med systematisk, sjuksköterskeledd uppföljning per telefon av patientens blodtryck, blodfetter, läkemedelsbehandling och livsstilsfaktorer kan risknivåerna förbättras, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
Personer som drabbats av en stroke eller ett övergående strokeliknande insjuknande, så kallad transitorisk ischemisk attack (TIA), löper stor risk att drabbas av ytterligare en stroke. För att minska risken erbjuds inom vården förebyggande behandling, bland annat i form av läkemedel för att sänka blodtryck och blodfetter.
Forskaren Anna-Lotta Irewall vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin har studerat den tidiga risken att återinsjukna i stroke mellan 1998 och 2010. Studien är baserad på hälsodata från nationella kvalitetsregister och omfattar närmare 200 000 personer som drabbats av en stroke under den aktuella tidsperioden.
– Våra resultat visar att risken att återinsjukna i stroke minskade med 20 procent mellan 1998 och 2010. Allt fler patienter som skrivs ut från sjukhus får förebyggande behandling, men den här behandlingen skulle kunna optimeras ytterligare genom systematisk uppföljning. Detta skulle på sikt kunna leda till att risken att drabbas av stroke eller andra manifestationer av hjärtkärlsjukdom minskar ytterligare, säger Anna-Lotta Irewall.
Lägre blodtryck och nivå blodfetter
I en uppföljningsstudie gjord på patienter i Jämtlands län har Anna-Lotta Irewall utvärderat ett telefonbaserat sjuksköterskelett uppföljningsprogram för att optimera den förebyggande behandlingen efter stroke eller TIA.I studien deltog 871 patienter som sökt vård på Östersunds sjukhus för stroke eller TIA mellan 2010 och 2013.
Deltagande patienter lottades slumpmässigt antingen till uppföljning enligt vanlig rutin, vilket innebär uppföljning i primärvården, eller uppföljning av sjuksköterska via telefon. Första uppföljningen var en månad efter utskrivning och innebar för patienterna i det sjuksköterskeledda programmet en genomgång per telefon av aktuell läkemedelsbehandling, nivåer av blodtryck och blodfetter samt livsstilsrådgivning avseende rökning, motion och kostvanor. Vid behov gjordes läkemedelsjusteringar i samråd med läkare med en uppföljande kontroll efter ytterligare fyra veckor.
Resultaten visade att tolv månader efter utskrivning hade deltagarna i det sjuksköterskeledda programmet i genomsnitt lägre blodtryck och blodfetter än deltagarna som följts upp enligt vanlig rutin och fler nådde de rekommenderade nivåerna. När resultaten av de två olika uppföljningsrutinerna jämfördes mellan grupper med olika utbildningsnivå hade patienter som följts av sjuksköterska likvärdiga blodtrycksresultat oavsett utbildningsnivå, medan patienter med låg utbildningsnivå hade relativt sett något bättre resultat avseende blodfetter.
Låg utbildning ger högre risk
Bland patienter som följts upp enligt vanlig rutin tycktes däremot den lågutbildade gruppen uppnå sämre resultat än patienter med hög utbildning.
– Vi vet sedan tidigare att grupper med lägre socioekonomisk position, exempelvis låg utbildningsnivå eller låg inkomst, har en högre risk att drabbas av stroke och andra typer av hjärtkärlsjukdom. Varför vet vi inte säkert, men naturligtvis är det väldigt viktigt att utforma den uppföljande vården på ett vis som inte missgynnar grupper med särskilt hög risk, säger Anna-Lotta Irewall.
Anna-Lotta Irewall är ursprungligen från Tjällmo i norra Östergötland. Hon jobbar som AT-läkare på Östersunds sjukhus och har sedan 2013 varit doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Hon flyttade till Umeå för läkarstudier år 2008 och sedan vidare till Östersund 2011 som del av den första kull läkarstudenter som utregionaliserades under utbildningens sista 6 terminer.
Avhandlingen: Recurrent events and secondary prevention after acute cerebrovascular disease.
Kontakt: Anna-Lotta Irewall, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Telefon: 070-408 5467 E-post: anna-lotta.irewall@umu.se
Om disputationen:Torsdagen den 16 februari försvarar Anna-Lotta Irewall, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Återinsjuknande och sekundärprevention efter akut cerebrovaskulär sjukdom. Engelsk titel: Recurrent events and secondary prevention after acute cerebrovascular disease. Fakultetsopponent: Professor Arne Lindgren, Institutionen för kliniska vetenskaper, Neurologi, Lunds universitet. Huvudhandledare: Docent Thomas Mooe, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet. Disputationen äger ruk kl 9.00 i Hörsalen, Östersunds sjukhus.
