Kraftig fixering vid utseendet kan vara dold psykisk sjukdom
Dysmorfofobi (BDD) innebär att den drabbade är kraftigt upptagen av något i sitt utseende som hon eller han upplever som fult eller groteskt. BDD tycks vara en relativt vanlig psykisk sjukdom i Sverige, enligt en avhandling från Linköpings universitet. Men personer som lider av BDD är besvikna på kontakten med sjukvården och upplever att sjukdomen är okänd även inom vården.
Den psykiska sjukdomen BDD är förknippad med tidskrävande tvångsbeteenden, som att hela tiden försöka sminka över eller dölja den upplevda utseendedefekten. Även om andra säger att det inte är något fel på utseendet, har den som är drabbad svårt att ta det till sig. I sin forskning har Sabina Brohede, doktorand i medicinsk psykologi, utforskat vad det innebär att lida av BDD. I en studie har hon gjort djupintervjuer med femton kvinnor och män som har fått diagnosen.
– För dem som har BDD kan livet handla om att spara ihop pengar för att operera näsan för åttonde gången. De kan fastna framför spegeln i timtal. En person i studien hade inte gått utanför hemmet på tre månader, säger Sabina Brohede vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.
Sabina Brohede menar att skam spelar en viktig roll. De drabbade vill inte bli sedda som fåfänga och det kan vara en anledning till att de undviker att söka hjälp trots att de mår mycket dåligt.
– BDD är ju något helt annat än fåfänga. Men det är nästan så att normen i dag är att man ska vara lite missnöjd med hur man ser ut, inte minst som kvinna. När en person söker hjälp för sitt utseende kan det då vara lätt att tänka att personen lägger för stor vikt vid det yttre. Men jag tror att det inte krävs särskilt många frågor för att förstå att det ligger något annat bakom. Vid BDD är det en ångestproblematik med tvångstankar och det är mycket vanligt med självmordstankar, säger Sabina Brohede.
Skönhetsingrepp hjälper inte den med BDD
Många drabbade söker hjälp på hudmottagningar eller plastikkirurgisk behandling, men tidigare forskning har visat att sådan behandling sällan hjälper, utan snarare kan förvärra symtomen. BDD kan i stället behandlas med kognitiv beteendeterapi och antidepressiv medicin.
I djupintervjuerna med personer som har diagnosticerad BDD har Sabina Brohede undersökt deras erfarenhet av sjukvården. Många var besvikna och upplevde att sjukdomen är okänd även inom vården, vilket bidrar till att det är svårt för dem som lider av den att få rätt hjälp. Hon hoppas att hennes forskningsresultat ska bidra till en ökad kännedom om sjukdomen bland vårdgivare och i samhället i stort.
– Det handlar om att fråga: ’Hur mycket påverkar det här ditt liv?’. Om det flödar fram en berättelse om att hela livet begränsas av detta, så kan det tyda på att det handlar om en BDD-problematik och då är det viktigt att erbjuda psykologisk behandling.
Diagnosen har funnits i 30 år, men det har funnits väldigt lite forskning kring hur vanligt tillståndet är. Sabina Brohedes studier av förekomsten av BDD är de första i Sverige.
– BDD verkar vara en relativt vanlig sjukdom. Enligt mina studier är förekomsten i Sverige runt 1–2 procent, vilket är i samma storleksordning som anorexi.
Kontakt:
Sabina Brohede, medicine doktor och läkare, sabina.brohede@liu.se”>sabina.brohede@liu.se
Karin Söderlund Leifler, forskningskommunikatör, karin.soderlund.leifler@liu.se, 013-281395
Publikation: Body Dysmorphic Disorder: Capturing a prevalent but under-recognized disorder, Sabina Brohede, Linköping University Medical Dissertations No. 1557
