Shoppingresor bakom stor del av svenskarnas klimatutsläpp
Våra resor till klädbutikerna och antalet plagg vi köper är de viktigaste faktorerna om vi vill minska våra kläders miljöbelastning. Det visar en doktorsavhandling av Sandra Roos, som för första gången gör det möjligt att jämföra miljöpåverkan från helt olika typer av textilier i ett livscykelperspektiv.
Svenskarnas klädinköp ger den fjärde största andelen av landets koldioxidutsläpp – efter ”bilen, biffen och bostaden”, alltså våra transporter, vår mat och vårt boende.
Men hur ska jag göra för att minska mina kläders miljöpåverkan? Det beror på vilken sorts konsument du är. Det konstaterar Sandra Roos, som har tagit ett helhetsgrepp på textilers livscykel med sin doktorsavhandling vid Chalmers och Swerea, inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion.
– För dig som vill vara maximalt miljövänlig är det bara en enda sak du behöver komma ihåg: använd dina plagg tills de är utslitna. Det är viktigare än alla andra aspekter, till exempel hur och var kläderna är tillverkade och vilket material de är gjorda av.
De flesta plagg används några få gånger
Men som bekant är det en väldigt liten andel av kläderna som idag används 100 till 200 gånger, vilket brukar vara den möjliga livslängden. Vi svenskar köper i genomsnitt 50 nya plagg varje år.
För dig som köper nära genomsnittet, eller över, är det mer betydelsefullt hur kläderna är producerade. Men det är svårt för konsumenterna att få information om de aspekter som verkligen är viktiga. Sandra Roos har i stället ett annat tips till genomsnittskonsumenten som vill ta miljöhänsyn.
– Tänk på hur du tar dig till klädbutiken. När det gäller klimatpåverkan är det den faktor som är lättast för konsumenten att påverka, som samtidigt har stor effekt.
Under klädernas livscykel ligger idag 25 procent av klimatpåverkan i delar som användarna enkelt kan göra något åt. Bara 3 procent orsakas av tvätt och torkning, medan 22 procent orsakas av kundernas transporter till och från affärerna. En stor del av transporterna sker alltså med bil.
Hur miljövänligt är det då med e-handel i en jämförelse?
– Generellt är det ett väldigt bra alternativ, säger Sandra Roos. Men bara om det inte leder att man köper kläder som man gillar mindre och därmed använder mindre, eller returnerar många plagg. Hos de största e-handelsföretagen är det inte självklart att returnerade kläder går ut till försäljning igen.
Värst miljöpåverkan av textilfärgningen
Sandra Roos har gjort en livscykelinventering utifrån 30 olika delprocesser i textilproduktion, som är en viktig del inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion. Resultatet gör det möjligt att jämföra vitt skilda textilprodukter – inklusive giftigheten hos de kemikalier som används – vilket inte har varit möjligt tidigare.
Mistra Future Fashion är ett samarbete mellan modeindustri och forskare, bland annat från Chalmers, Rise och Swerea. Deras nästa steg blir att omvandla avhandlingens resultat till ett konkret verktyg som klädföretagen kan använda för att förbättra miljöprestandan hos sina processer och produkter. Verktyget beräknas bli klart under 2017. Ett viktigt steg, eftersom huvuddelen av miljöbelastningen i klädernas livscykel ligger i själva produktionsfasen.
Föga förvånande visar Sandra Roos forskning att konventionell odling av bomull, där stora mängder insektsgift sprids direkt i naturen, sticker ut som särskilt miljöbelastande. En annan av hennes slutsatser var mer oväntad.
– De allra flesta miljöindex baseras idag på vilken typ av tygfiber som använts; ull, nylon, polyester eller bomull. Men det är inte där den stora miljöpåverkan ligger, utan i alla efterprocesserna: spinning, vävning, stickning och framförallt i färgningen – den våta beredningen. Alla kemikalier som används där gör den faktiskt lika farlig som bomullsodling.
Mistra Future Fashion är ett forskningsprogram om hållbart mode och verkar för en framtida positiv modeindustri. Visionen är att möjliggöra ett systemskifte till en hållbar industri. Programmet håller unikt ett systemperspektiv och arbetar tvärvetenskapligt i ett stort konsortium med över 40 forsknings- och industripartners. Programmet finansieras primärt av Mistra och leds av Rise.
Läs mer :
Kartläggning av kemikalieanvändning i kläder (Swerea IV på uppdrag av Kemikalieinspektionen)
Kontakt:
Sandra Roos, temaledare på Mistra Future Fashion, 031-706 6117, 070-780 61 17, sandra.roos@swerea.se
Sigrid Barnekow, titel på Mistra Future Fashion, 070-395 5468, sigrid.barnekow@mistrafuturefashion.com
