Svensk solidaritet hjälper utsatta migrantarbetare
Antalet migrantarbetare i Sverige ökar, liksom antalet papperslösa. Många diskrimineras och lever mycket utsatt.
– Efterfrågan på billig och flexibel arbetskraft ökar och migranter som har svårt att komma in på arbetsmarknaden utnyttjas. Eftersom staten inte hjälper dem går organisationer och frivilligrörelser in, säger Nedžad Mešić vid Linköpings universitet.
Nedžad Mešić vid Remeso, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle ville ta reda på hur hjälpen från organisationer och frivillighetsorganisationer ser ut. Hans avhandling ”Negotiating solidarity”, visar hur de stödjande organisationerna kan förbättra villkoren för migranterna. Den visar också vad det finns för möjligheter och hinder i deras arbete för att migrantarbetarnas villkor ska stärkas.
Han har följt arbetet i fackförbund – däribland några LO-anslutna –, Syndikalisterna och Fackligt center för papperslösa, en ideell organisation som stödjs av LO, TCO och Saco. Dessutom har han undersökt arbetet vid två antidiskrimineringsbyråer, en del frivilligorganisationer och lokala grupper som organiserat sig i en viss fråga, till exempel för att stödja utländska bärplockare.
Bärplockare och papperslösa har fått hjälp från frivilliga
De utsatta grupper han studerat är säsongsarbetare – däribland romska bärplockare från Bulgarien –, migrantarbetare som är diskriminerade i arbetslivet och papperslösa.
Resultaten visar att aktörernas solidaritetsarbete i många fall har lett till förlikningar mellan arbetsgivare och arbetstagare.
– Det ses som ett framsteg eftersom den utsatta parten då kan få betalt för arbete som utförts. Men förlikningarna sker i det fördolda, inte i domstolar, eftersom papperslösa personer då skulle riskera utvisning, säger Nedžad Mešić.
Aktörernas arbete för migrantarbetarna har bland annat också inneburit att en del fått ekonomisk hjälp med att återvända hem, att ett visst samarbete mellan staten och aktörerna uppstått och att migranternas situation lyfts fram för allmänheten.
En växande svart arbetsmarknad
Men det väcks också stora frågor hos organisationerna som ibland kan vara svåra att lösa. Inom fackförbunden vill till exempel inte alla medlemmar att papperslösa ska inkluderas. Vad blir konsekvensen av den oenigheten? I lokalsamhällen kan en polarisering uppstå mellan grupper som kämpar mot varandra, till exempel för eller emot bärplockare. Och hur går det att kommunicera om utsatthet och rättigheter när språkförbistringen är stor?
– Det är inget lätt arbete och det kräver mycket av dem som engagerar sig.
Med sin avhandling vill Nedžad Mešić bidra till nya forskningsfrågor som exempelvis rör fackets förnyelse, solidaritetsrörelser och politisk aktivism. Han hoppas också bidra till att arbetsmarknaden blir belyst ur migranternas perspektiv.
– Sett i relation till den så kallade flyktingkrisen, eller snarare solidaritetskrisen, så kan vi förvänta oss fler papperslösa och en växande svart arbetsmarknad. Jag hoppas att min avhandling leder till fördjupad kunskap om det, och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar idag och hur den kan komma att utvecklas framöver.
Avhandlingen: Negotiating solidarity – Collective actions for precarious migrant worker’s rights in Sweden Den läggs fram vid Campus Norrköping den 24 februari klockan 10:15.
Kontakt: Nedžad Mešić nås på tel: 011-363322, e-post: nedzad.mesic@liu.se.
