Douglasgranen alternativ när det blir för varmt för vanlig gran
Vad händer med den svenska skogen när klimatet förändras? Risken finns att vår inhemska gran, som dominerar i södra Sverige, inte kommer att trivas lika bra som nu. Cecilia Malmqvist vid Linnéuniversitetet har forskat om douglasgranen, ett alternativ till den svenska granen som ger värdefullt virke och troligen klarar klimatförändringar bättre.
Alla som har sett Antikrundan på TV vet hur viktigt det är med proveniens, alltså uppgifter om ursprung och historia för ett objekt. Men proveniens är även viktigt inom skogsbruket, där termen betecknar varifrån de frön eller plantor som planteras härstammar. Rätt proveniens och därmed egenskaper kan vara avgörande för att hitta trädslag som klarar ett visst klimat och ger bra avkastning.
I en ny avhandling från Linnéuniversitetet har Cecilia Malmqvist undersökt möjligheterna att odla douglasgran i Sverige. Douglasgranen kommer från Nordamerika och är världens näst högsta barrträd efter redwood. Den är intressant eftersom den ger ett virke av hög kvalitet med många användningsområden och troligen kommer att klara klimatförändringar bättre än vår svenska gran. Samtidigt är douglasgranen känslig i föryngringsfasen och det är den Cecilias forskning kretsar kring.
Douglasgranen går att fryslagra
– Jag har bland annat undersökt plantor med sju olika provenienser, från kust och inland i British Columbia i Kanada – hur de utvecklar frystolerans på hösten och påbörjar skottskjutning på våren, vilket påverkar risken för att drabbas av frostskador, berättar Cecilia Malmqvist. Mina resultat pekar på ett antal faktorer som är viktiga för plantors tidiga utveckling och kan användas som vägledning vid val av plantmaterial och föryngringsmetod, för att öka möjligheten till en lyckad föryngring.
Plantor från inlandet börjar skjuta skott tidigare på våren än plantor från kusten, vilket gör dem mer utsatta för vårfrost. Kustplantorna löper å andra sidan större risk att drabbas av höstfrost och frosttorka, eftersom de utvecklar frystolerans senare på hösten. I fältförsök var överlevnaden högre bland inlandsprovenienserna än bland kustprovenienserna, som i högre utsträckning dog av frosttorka.
– Min forskning visar också att man kan fryslagra douglasgranplantor i plantskolan med samma rutiner som för vanlig gran, förutsatt att det görs så sent på hösten att frystoleransen har hunnit utvecklas. Jag fann även tydliga bevis för att markberedningen är viktig; den minskar risken för angrepp av skadeinsekter och underlättar för rotsystemet att utvecklas.
Egna odlingar på Småländska höglandet
Cecilia Malmqvist är jägmästare och lever som hon lär – hon äger och brukar skog på det småländska höglandet sedan många år. Till Växjö kom Cecilia 2001 i samband med att universitetet började skapa kurser i hållbart familjeskogsbruk. Hennes nyfikenhet för obesvarade frågor, kombinerat med att vilja utveckla utbildningar och verksamheter, fick henne att börja forska.
– Jag har faktiskt planteringar med douglasgran på mina marker sedan gammalt och det har gått både bra och dåligt. I en plantering dog i princip alla plantorna första året, troligen på grund av dålig plantbehandling i kombination med angrepp av snytbagge. Skulle jag föryngra idag skulle jag välja plantor av inlandsproveniens, vara noga med markberedningen och viltbehandlingen och om möjligt planterat under en skärm, avslutar Cecilia.
Kontakt: Cecilia Malmqvist, forskare vid institutionen för skog och träteknik, Linnéuniversitetet, telefon 072-571 65 11, mejl: cecilia.malmqvist@lnu.se”>cecilia.malmqvist@lnu.se
Annika Sand, pressansvarig, telefon 076-830 01 05
