Ensamstående mammors dilemman
Arbetsvillkor, ekonomi och tillgång till sociala nätverk är alla viktiga faktorer som påverkar möjligheterna för kvinnor med ensamt ansvar för sina barn att få ihop arbetsliv och familjeliv. Det visar en ny bok skriven av forskare vid Örebro universitet.
I ett treårigt projekt finansierat av Vetenskapsrådet har Jenny Alsarve och Christine Roman, vid Örebro universitet, och Åsa Lundqvist, vid Lunds universitet, intervjuat ensamstående mammor för att undersöka hur de hantera vardagen. Deras resultat har nu publicerats i boken ”Ensamma mammor – dilemman, resurser, strategier”.
Forskning om hur man som förälder ska få ihop ”vardagspusslet” är vanligen inriktad på att det finns två vuxna personer i hushållet.
– Det finns inte mycket forskning om ensamstående föräldrar i Sverige. Fokus för oss var att se hur de kombinera omsorgsansvar för barn och förvärvsarbete. Vi tittade även på hur de löser de problem som uppstår, säger Jenny Alsarve.
Ensamstående mammor fattigare än dito pappor
Att det blev mammor och inte pappor de fokuserade på hänger samman med att det är betydligt vanligare med ensamstående mammor än pappor, och att mammornas ekonomiska situation i allmänhet är sämre.
Det är 39 ensamstående kvinnor med mellan ett och tre barn var som intervjuats i studien. Jenny Alsarve beskriver dem i övrigt som en heterogen grupp, med olika utbildningsnivå, arbetsvillkor och ekonomisk situation. Här finns undersköterskor, barnskötare, lastbilsförare, projektledare, forskare, lärare och läkare.
Det var i gruppen av ensamstående mammor med ett lågbetalt arbete som problemen med att foga samman jobb och familjeliv blev särskilt tydliga. Obekväma arbetstider, osäkra arbetsvillkor och ett tungt arbete tillhör vardagen för många av dem. Tid och omsorgen om barnen ställs ofta i motsats till kravet att arbeta tillräckligt mycket för att kunna försörja familjen. I det finns även en önskan om att kunna erbjuda sina barn resor, fritidsaktiviteter och prylar – sådant som andra barn får.
– Flera i denna grupp såg vidareutbildning till ett säkrare och bättre betalt arbete som en möjlighet att förbättra sin situation, säger Jenny Alsarve.
I intervjustudien är det några problem som flera anger, oavsett vad de arbetar med och vilka ekonomiska förhållanden de har.
Positivt också att vara ensamstående förälder
– De känner att tiden inte räcker till, att de hela tiden är stressade och trötta. Det gäller särskilt småbarnsmammorna. En annan aspekt är att yrkeslivets krav kan göra det svårt att vara den förälder de vill. De har inte möjlighet att ge sina barn det liv de skulle önska, säger Jenny Alsavre.
Det framkommer starkt att det sociala nätverket är viktigt. Den egna familjen, främst mormor, spelar en viktig roll men det gör även vänner och grannar.
– Vissa har en uppgjord planering där mormor hämtar barnen på förskolan vissa dagar i veckan, förutom att hon även kan rycka in akut.
Även vissa arbetsvillkor, som att kunna påverka sina arbetstider, fungerade underlättade i mödrarnas vardag.
Författarna pekar på att trots att vi har ett starkt skyddsnät i Sverige finns det grupper av ensamstående kvinnor som inte kan ta del av det. De timanställda kan till exempel inte ”vabba” när barnen är sjuka och de med låg lön har svårt att gå ner i arbetstid. Deltidsarbete var annars en strategi som flera kvinnor använde för att klar av kombinationen av omsorg och yrkesarbete.
I intervjuerna lyfts även positiva aspekter fram av att vara ensamstående.
– Flera kvinnor uttryckte en stolthet över att ha kommit ur en dålig relation. Det var också en frihet att ensam få fatta beslut om sina barn. De talade också om den närhet och djupa relation som skapades med barnen, säger Jenny Alsarve.
Kontakt: Jenny Alsarve 019-30 13 99, Christine Roman 019-30 13 30
